Hugo Preuss
Hugo Preuss, född 28 oktober 1860 i Berlin, död där 9 oktober 1925, var en tysk statsrättslärare och politiker.
| Hugo Preuss | |
 | |
| Född | 28 oktober 1860[1][2][3] Berlin |
|---|---|
| Död | 9 oktober 1925[1][2][3] (64 år) Berlin |
| Begravd | Urnenfriedhof Gerichtstraße |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Humboldt-Universität zu Berlin Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg  |
| Sysselsättning | Politiker, universitetslärare, pedagog, jurist, författare |
| Befattning | |
| Ledamot av Preussens lantdag Riksinrikesminister (1919–1919) | |
| Arbetsgivare | Humboldt-Universität zu Berlin Handelshochschule Berlin |
| Politiskt parti | |
| Deutsche Demokratische Partei Freisinnige Vereinigung | |
| Barn | Ernst Preuß (f. 1891) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Preuss blev 1889 docent vid Berlins universitet, 1906 professor vid Berlins handelshögskola och 1918 dennas rektor. Som kommunalman i Berlin gjorde han sig tidigt bemärkt såsom liberal anhängare av social reformpolitik.
Preuss, vars författarskap mest rörde sig om tysk och preussisk statsrätt samt nödvändigheten av demokratisering, utarbetade under första världskriget ett utkast till tysk författningsreform, vilket efter revolutionen 1918 lades till grund för arbetet på Weimarrepublikens författning.
Preuss blev 14 november samma år statssekreterare för inrikes ärenden och var februari - juni 1919 tysk inrikesminister (i ministären Philipp Scheidemann). Han valdes 1919 till ledamot av preussiska landsförsamlingen och 1921 till ledamot av preussiska lantdagen, där han anslöt sig till Deutsche Demokratische Partei.
Preuss utarbetade vallagen för tyska nationalförsamlingen och - tillsammans med bland andra Walter Simons, Kurt Riezler, Max Weber och Ludo Moritz Hartmann – ett utkast till tysk författning, vilket gick ut på att i stor utsträckning ersätta den gamla förbundsförfattningen med en enhetsstat. Under förhandlingarna i nationalförsamlingen modifierades författningsförslaget och fick en mindre centralistisk prägel, men Tyska rikets författning av 11 augusti 1919 kan dock i sina grunddrag sägas vara Preuss verk.
Bland Preuss studenter märks bland andra sedermera borgarrådet Yngve Larsson.[4]
Under de landsomfattande bokbålen i Nazityskland 1933, brände nationalsocialister det postumt utgivna arbetet om den historiska grundvalen för den tyska republikens statsrätt utgiven 1927.
Bibliografi redigera
- Gemeinde, Staat, Reich als Gebietskörperschaften (1889)
- Reichs- und Landesfinanzen (1894)
- Die Junkerfrage (1897)
- Das städtische Amtsrecht in Preussen (1905)
- Die Entwicklung des deutschen Städtewesens, I (1906)
- Staat und Stadt (1909)
- Zur preussischen Verwaltungsreform (1910)
- Das deutsche Volk und die Politik (1915; fjärde upplagan 1917)
- Deutschlands republikanische Reichsverfassung (1920; andra upplagan 1923)
- Der deutsche Nationalstaat (1924)
- Um die Reichsverfassung von Weimar (1924)
- Staat, Recht und Freiheit (1926)
- Verfassungspolitische Entwicklungen in Deutschland und Westeuropa. Historische Grundlegung zu einem Staatsrecht der Deutschen Republik. (1927) 487 s.
- Reich und Länder (1928)
Källor redigera
- Preuss, Hugo i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Hugo Preuss, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Hugo Preuß.[källa från Wikidata]
- ^ Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. sid. 61. Libris 7751621. ISBN 91-85676-00-4 (Digital version, s. 1–342)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Hugo Preuss.
