Horn af Kanckas
Horn af Kanckas, del av andra huvudgrenen av Hornätten, en svensk-finländsk frälseätt känd sedan 1300-talet. Grenen Horn af Kanckas är uppkallad efter godset Kankas i Masku sn och är en utgrening av huvudgrenen Horn af Åminne.
| Horn af Kanckas | |
 | |
| Ursprung | Godset Kankas i Masku |
|---|---|
| Förgrenad ur | Horn af Åminne |
| Utgrenad i | grevliga ätten Horn af Björneborg Friherrliga ätten Horn af Marienborg Grevliga ätten Horn af Ekebyholm |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1625 |
| Grad | Adlig ätt nr 12 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1728 |
| Svärdssidan | Gustaf Horn (1670-1728) |
Stamfader för Hornätten är Olof Mattsson till Åminne herrgård, Halikko sn, som nämndes 1381. En av hans söner, Matts Olofsson, var domprost i Uppsala och därefter prost i Forsa i Hälsingland. En annan son, Henrik Olofsson erhöll frälsebrev av Erik av Pommern 1407, och en tredje son, Per Olofsson, var kyrkoherde i Korpo och deltog med ett 50-tal riksråd och frälsemän i ett möte i Åbo »för vårdande ärenders skull» 1439, varför han är anförd som riksråd.
Från Klas Henriksson Horn (död 1520) härstammar senare grenar av Hornätten. Ätten introducerades som Horn af Kanckas år 1625. Den adliga grenen utslocknade 1728.
Henrik Klasson Horn af Kanckas (1512-1595), son till Klas Henriksson till Åminne, anses som stamfader för Kanckasgrenen av ätten Horn. Han hade sönerna Arvid Henriksson Horn, riksråd 1602-1606, och Carl Henriksson Horn af Kanckas (1550-1601) som blev fader till Gustaf Horn af Björneborg (1592-1657).
Några personer ur grenen Horn af KanckasRedigera
- Henrik Klasson Horn af Kanckas (1512-1595)
- Carl Henriksson Horn af Kanckas (1550-1601)
- Evert Horn af Kanckas (1585-1615)
- Jöran Henriksson Horn af Kanckas (död-1601)
- Arvid Jöransson Horn af Kanckas (död-1653)[1]
- Carl Henriksson Horn af Kanckas (1550-1601)