Hermelin (uttal med betoning på första stavelsen, dvs. ej som djuret[1][2] är en månghövdad svensk friherrlig ätt. En lågadlig gren Hermelin, nummer 1391, adlades år 1702, men endast den friherrliga är fortlevande i Sverige, USA, Tyskland och Kanada.

Hermelin
UrsprungNorge, Värmland
Förgrenad ursläkten Obrecht
StamfarCarl Hermelin
Adlad1702 av Karl XII
Utgrenad iFriherrliga ätten Hermelin
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1707
GradAdlig ätt nr 1391
Länk URLSida på riddarhuset.se
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1797
Hermelin (friherrlig)
Förgrenad urAdliga ätten Hermelin
Upphöjdfriherrlig 1766
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1776
GradFriherrlig ätt nr 272
Länk URLSida på riddarhuset.se
Webbplats
www.hermelin.net

Släkten Hermelin härstammar från borgmästaren Nils Månsson Skragge (1606–73) i Filipstads stad, vars son professorn och kanslirådet och sedermera statssekreteraren i Karl XII fältkansli Olof Nilsson Skragge 1678 antog efternamnet Hermelin och adlades 1702.[3] Hans hustru Margareta Åkerhielm af Margrethelund hade barn med sin förre make Elias Obrecht, vilka adlades med deras styvfader på namnet Hermelin.[4]

En av Olof Hermelins söner, Carl Hermelin, var statssekreterare och riksråd. Han var gift med Hedvig Ulrika Benzelstierna, dotter till assessorn Olof Benzelstierna och Anna Catharina Strömner och Bureättling, från vilka hela den friherrliga ätten härstammar. Carl Hermelin upphöjdes 1760 till friherre, och ätten introducerades 1766 på nummer 272.

Medlemmar i släkten HermelinRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Hermelin i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  2. ^ Claës Uggla Rätt uttal av adliga nanmn, 1995, s. 8
  3. ^ Svenskt biografiskt lexikon, band 18 s 701
  4. ^ Bertil Broomé, Svenska män och kvinnor, Stockholm 1949, band 5, s. 594

Externa länkarRedigera