Öppna huvudmenyn

Estuna socken i Uppland ingick i Lyhundra härad, ingår sedan 1971 i Norrtälje kommun och motsvarar från 2016 Estuna distrikt.

Estuna socken
Socken
Estuna kyrka.jpg
LandSverige
LandskapUppland
HäradLyhundra härad
KommunNorrtälje kommun
Bildadmedeltiden
Area75 kvadratkilometer
Upphov tillEstuna landskommun
Estuna församling
Karta
Estuna sockens läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Estuna sockens läge
i Stockholms län.
Koordinater59°49′05″N 18°39′07″E / 59.81805556°N 18.65194444°Ö / 59.81805556; 18.65194444
Koder, länkar
Sockenkod0017
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126093 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 75,20 kvadratkilometer, varav 58,18 land.[1] År 2000 fanns här 1 204 invånare.[2] Tätorten Svanberga samt sockenkyrkan Estuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Estuna socken har medeltida ursprung. Före 1889 hörde byarna Norrsund, Brotorp och Stentorp till Bro jordebokssocken och byarna Färsna, Räfsja och Hårnacka, som ligger söder om Gillfjärden och det vattendrag som från nordost mynnar ut i sjön Ludden till Frötuna jordebokssocken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Estuna församling och för de borgerliga frågorna till Estuna landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Lyhundra landskommun som 1971 uppgick i Norrtälje kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Estuna och Söderby-Karls församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Estuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Lyhundra härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets dragonkår, Roslags skvadron. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Roslags 1:a och Norra Roslags 2:a båtsmanskompani.[4][5]

GeografiRedigera

Estuna socken ligger nordväst om Norrtälje med Erken i nordväst. Socknen är en kuperad slättbygd med inslag av kalkrik moränlera samt skog.[6][1][7]

Vid kartläggningen av socknen på 1600-talet liksom även i 1500-talets jordeböcker bestod socknen av 28 byar. Några byar i den västra delen av socknen har kontinuitet från äldre järnåldern: Östra Eka, Norra Malma, Stjärnholm (tidigare Tarv), Svinninge och Vämlinge. I den östra delen av socknen ökade den odlingsbara marken genom strandförskjutningen.

TopografiRedigera

Söder om Erken utbreder sig det starkt uppodlade slättlandskapet med mindre insprängda skogspartier. Socknens östra del som på grund av strandförskjutningen kunde uppodlas senare har däremot lägre andel öppen mark än den västra. Genom Gillfjärden mot Norrtäljeviken avvattnas flera vattendrag i den östra delen.

Berggrunden utgörs huvudsakligen av gnejs samt gnejs med granit. Kalkstenen som förekommer inom området utgörs dels av urbergskalksten dels av yngre silurkalksten, vilken är mindre vanlig i dessa trakter.

Estuna socken men även de övriga socknarna i Lyhundra härad avviker från det omgivande landskapet genom den starka uppodlingen, vilken närmast kan jämföras med centrala Upplands slättbygder. Sambandet med den kalkrika moränleran är tydligt.[8]

Byar/gårdar i socknenRedigera

 
Norra Malma säteri.
  • Vitsjö gård
  • Norra Malma säteri.[9][10] Huvudbyggnaden uppfördes i mitten av 1700-talet för landshövding Lars Benzelstierna. Den byggdes om 1950-51.
  • Stjärnholm. Huvudbyggnaden uppfördes vid en vik av Erken i början av 1700-talet. Dess föregångare utgjordes av en by vid namn Tarv (i Thaerff 1409). Byn bestod av 5 hemman på 1540-talet.
  • Vämlinge. En reglerad by som tidigare bestod av 3 gårdar på en geometriskt reglerad bytomt. Ytterligare 2 enheter fanns inom byns ägor enligt en karta från 1707. Huvudbyggnaden vid Vämlinge är sannolikt uppförd i slutet av 1600-talet men har under 1800-talet och senare om- och tillbyggts. Efter en brand 2015, som lade huvudbyggnaden i aska, återuppbyggdes den i ursprunglig stil. Samtidigt revs och återuppbyggdes gårdens båda flygelbyggnader. Huset har fungerat som militär förläggning då det fanns en exercisplats i närheten. Framför huvudbyggnaden växer en rad stora askar och lindar.
  • Karby (i Karby 1409)
  • Göringe bestod av 4 hemman under 1500-talet.

FornlämningarRedigera

Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns cirka 60 gravfält och tre fornborgar. Sex runstenar och ett par silverskatter har påträffats.[6][11][12][7]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1289 Äsetunum kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, inhägnad'. Förleden har tolkats som en inbyggarbeteckning äsar, 'åsbor' med syftning på den höjdsträckning kyrkan ligger på. Som alternativ tolkning har framförts plural av as, 'hednisk gud'. [13]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Estuna socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Estuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Roslags båtsmanskompanier
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Roeck-Hansen, B, Estuna socken. Kulturgeografiska institutionen 1981
  9. ^ Malma, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Malma i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Estuna socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Estuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera