Henrik Kellgren

svensk sjukgymnast och företagare

Jonas Henrik Kellgren, född den 24 november 1837 i Alingsås, död 1916Stora Sanna gård i Jönköping, var en svensk sjukgymnast och företagare.

Henrik Kellgren. Foto i Hvar 8 Dag 1907.

BiografiRedigera

Efter studentexamen 1855 i Lund blev Henrik Kellgren 1858 underlöjtnant vid Västgöta-Dals regemente, där han 1864 avancerade till löjtnant och genomgick en kurs vid Gymnastiska centralinstitutet 1853-65. Han ägnade sig därefter åt gymnastisk verksamhet i Linköping och Eksjö.[1] I sorg över förlusten av maka och barn och med ekonomiska bekymmer lämnade Kellgren 1869 Sverige. Hans avsåg att inträda i främlingslegionen i Algeriet, men då han på vägen kom att besöka Ulrichs gymnastiska institut i Bremen, tog han anställning där och redan 1870 upprättade han ett eget institut i Gotha.

Genom tillämpning av det Lingska sjukgymnastiksystemet och ett system av manuell nervbehandling, som han själv utvecklat, lyckades han återställa hälsan i en mängd sjukdomsfall, även sådana som ansetts obotliga. Han sägs ha behandlat mångårigt lung- och underlivslidande, halsluxationer, ryggmärgslidanden med mera. År 1874 flyttade Kellgren till London och etablerade en större mottagning. Även här vann han stor framgång. Somrarna 1877-83 utövade han sin verksamhet vid havsbadet på den preussiska Nordsjöön Norderney. Kellgren upprättade 1883 i Baden-Baden och 1884 i Paris filialer, som dock sedermera övertogs av andra. En tredje filial kom 1886 till stånd på egendomen Stora Sanna vid Vättern mellan Jönköping och Huskvarna. Sommaren 1899 vistades Mark Twain på denna anstalt för att bota dottern Jeans epilepsi.

Henrik Kellgren vann som sjukgymnast europeiskt rykte. Med hjälp av lärjungar, utbildade av honom under årens lopp, upprättade han institut i bland annat Berlin, Frankfurt am Main, Lyon, Wien, Dresden, Ottawa och New York.

FamiljRedigera

Jonas Henrik Kellgren var son till kaptenen Jonas Henrik Kellgren och Beata Carolina Sjöberg, och brorsons son till skalden Johan Henric Kellgren. Gift 1: 1866 med Fredrika Eleonora Ulrika Ulfsparre, 2: 1872 med Anna de Yakowleff från St Petersburg. En dotter gifte sig med Edgar Cyriax, blivande läkare från Storbritannien. Paret Cyriax fick sonen James Cyriax, läkaren som myntade begreppet ortopedisk medicin.

NoterRedigera

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 226 

Vidare läsningRedigera