Hembygdspartiet
Hembygdspartiet (HbP), senare Konservativa partiet, var ett svenskt politiskt parti grundat i april 1995 som en utbrytning ur Sverigedemokraterna. Grundare var Leif Zeilon, som brutit med Sverigedemokraterna i samband med att Mikael Jansson valdes till partiledare, och Leif Larsson som tidigare varit ledare för Nordiska rikspartiets "riksaktionsgrupp" och Föreningen Sveriges Framtid.[3][4][5][1][6] Även veteranen Sven Davidson anslöt sig till det nya partiet, och till ordförande valdes Tommy Rydén.
Hembygdspartiet | |
Förkortning | HbP |
---|---|
Land | Sverige |
Partiledare | Tommy Rydén |
Talesperson(er) | Leif Larsson |
Grundat | april 1995 |
Upplöst | 1999 |
Politisk ideologi | Etnisk nationalism Nynazism[1] |
Politisk position | Extremhöger[2] |
Partitidning(ar) | Grindvakten |
Svensk politik Politiska partier Val |
År 1997 ändrades namnet till Konservativa partiet, eftersom det redan fanns ett parti som hette Hembygdspartiet. 1998 uppmärksammades partiet då man inlett ett valsamarbete med Ny demokrati under ledning av John Bouvin, vilket bidrog till att Bouvin avsattes från posten som partiledare.[7] Konservativa partiet, som hade mellan 200 och 300 medlemmar,[6] fick 163 röster (0,36 %) i kommunvalet i Huddinge kommun 1998[8] och avregistrerades året därpå.[9]
Ideologi
redigeraTrots att bägge grundarna hade ett förflutet inom nazistiska organisationer förnekade man att Konservativa partiet hade sådana kopplingar. Leif Larsson benämnde partiet som "patriotiskt"[5], men det klassades som nazistiskt av Expo.[1] Partiet önskade skapa en bild av sig själva vilken var skild ifrån nazistiska influenser och ansåg sig likna partiet Tyska folkunionen. Sakfrågor som drevs var totalstopp för flyktingar från andra världsdelar och aktiv återflyttning för dem som redan kommit till Sverige.[7]
Partiets symbol var en så kallad hagalruna och dess budskap sammanfattades på klistermärken och affischer med paroller såsom Stoppa invandringen-Bevara Sverige Svenskt, Rasblandning? Nej tack! och Inga moskéer i Sverige!. Partiet hade även en tidning vid namn Grindvakten.[10]
Källor
redigera- ^ [a b c] Expo. ”Konservativa Partiet: Bouvin i styrelsen?”. Arkiverad från originalet den 27 september 2013. https://web.archive.org/web/20130927203200/http://expo.se/2003/konservativa-partiet-bouvin-i-styrelsen_193.html. Läst 24 september 2013.
- ^ Daniel Berg/TT. ”Ny demokrati splittrat om samarbete med extremhögern”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9803/21/telegram/inrikes24.html.
- ^ ”Åkesson: Vi måste tvinga fram samarbete”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/sverige/maste-tvinga-fram-samarbete. Läst 24 september 2013.
- ^ Falköpings Tidning, 21 oktober 1995, sidan 9.
- ^ [a b] Ny demokrati splittrat om samarbete med extremhögern Aftonbladet 21 mars 1998
- ^ [a b] Jeffrey Kaplan (2000). Encyclopedia of White Power: A Sourcebook on the Radical Racist Right. AltaMira Press
- ^ [a b] Ny demokrati i samarbete med extremhögern Aftonbladet
- ^ ”Procent och mandatfördelning kommunfullmäktigvalet 1998”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 27 september 2013. https://web.archive.org/web/20130927031150/http://www.val.se/val/val_98/slutres/kommun/pmk0126.html.
- ^ ”En skamfilad historia”. Helsingborgs Dagblad. 27 september 2006. http://www.hd.se/mer/2006/09/27/en-skamfilad-historia/.
- ^ ”Hembygdspartiet utmanar Sverigedemokraterna”. Expo. http://expo.se/2003/hembygdspartiet-utmanar-sverigedemokraterna_198.html. Läst 24 september 2013.