Öppna huvudmenyn
Helmer Osslund.
Omslag till "Svenska Turistföreningens Årsskrift 1920" med ASEA-reklam på baksidan, skapad av Helmer Osslund 1920.
Höstafton vid Nordingrå av Helmer Osslund. Utsikt från Rödklitten.
Hösten av Helmer Osslund

Jonas Helmer Osslund, född 22 september 1866 i Tuna, Medelpad,[1] död 11 juli 1938 i Stockholm[2] var en svensk konstnär/målare. Han föddes som son till Daniel Åslund, och var bror till konstnären Elis Åslund och halvbror till Frida Åslund, men ändrade sitt namn till Osslund vid flytten till Amerika, för att det språkmässigt skulle se bättre ut. I mötet med Lapplands fjällmassiv kom de storslagna vildmarksvidderna i flammande höstfärger att prägla hans konstnärskap mest. Ofta målade på smörpapper kom dessa att etablera Osslunds rykte som "Norrlands konstnärlige upptäckare".

Innehåll

BiografiRedigera

Helmer Osslund inledde sina studier 1886, vid Umeå högre allmänna läroverk. Därefter flyttade han till USA för att bli ingenjör. Vid tjugoett års ålder började han måla och var åren 1889–94 anställd som dekoratör vid Gustavsbergs porslinsfabrik. 1890 bekostade företaget en studieresa till Paris och London. Efter att ha slutat sin anställning började han att studera vid Académie Colarossi i Paris våren 1894, men tvingades av ekonomiska skäl att sluta vid skolan redan i slutet av året. Som ende svensk studerade han sedan för Paul Gauguin, vars symbolistiskt samlade syn på färg och form han tillgodogjorde sig i landskap, porträtt och modellstudier. Han studerade även en tid för Jens Ferdinand Willumsen.[3]

Då han 1897 återkom till Sverige var han utblottad, men fick genom vännen Georg J:son Karlin anställning som modellör vid Höganäs AB. Här stannade han dock endast ett halvår men han utföra ett 70-tal modeller för fabriken, av vilka dock endast några kom i produktion.[3] I Sverige växte hos honom fram den dynamiskt uttrycksfulla landskapskonst som blivit hans kännemärke.

Det var först 1898 han började måla norrländsk natur, och Osslund tillbringade flera månader på målarvandringar i de norrländska ödemarkerna. Gauguin hade lärt honom att måla på smörpapper, vilket var billigare och lättare att hantera än vanlig målarduk när han var på vandring. Det berättas att Osslund fäste de tunna smörpappren på insidan av färglådan. En del av hans kompositioner består av flera ark monterade på papp.

Hans expressiva måleri ligger modernismen nära och kom att påverka bland andra Leander Engström, inte minst 1907 då unge Engström fick följa med Osslund på en målartur i lappmarken. Exempel på målningar är Före Stormen, Midsommar Nuolja (1922, olja på pannå) och Höstafton vid Nordingrå. Länge var han förbisedd, inte förrän ålderdomen, då skälvhäntheten lamslagit honom, blev han tillfullo uppskattad av publiken.

Våren 1906 hade Osslund en stor utställning i stadshuset i Gävle (stadens enda utställningslokal vid den tiden). En som omedelbart blev intresserad av Osslunds expressiva konst, alla dessa norrländska höstmotiv i brinnande färger, var läderfabrikanten och sedermera konsuln Emil Matton som då köpte tre målningar. 1907 ställde Osslund ånyo ut i Gävle och nu beställde Matton en svit om fyra målningar, ”Årstiderna”, till dennes herrgård Blewegården. Gården revs 1979 men målningarna räddades. En av dem, ”Hösten”, ägs nu av Nationalmuseum och har blivit ett av Osslunds mest kända verk. De övriga tre är i privat ägo.

I Granvåg utanför Sollefteå hade Osslund under lång tid sin atélje och sommarbostad. Hans gravvård återfinns på Sollefteå kyrkogård. Ett personarkiv efter Helmer Osslund finns vid Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek och han är representerad med konst vid Nationalmuseum,[4] Göteborgs konstmuseum,[5] Göteborgs stadsmuseum[6] och Länsmuseet Gävleborg[7].

LitteraturRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1880: Åslund, Jonas Helmer
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Osslund, Jonas Helmer
  3. ^ [a b] Höganäskeramik - Konst- och bruksföremål 1832-1926, Ann-Charlotte och Torsten Weimarck. s. 81-83. Libris 736827
  4. ^ Nationalmuseum
  5. ^ Göteborgs konstmuseum
  6. ^ Göteborgs stadsmuseum
  7. ^ Länsmuseet Gävleborg

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera