Öppna huvudmenyn

Helfrid Lambert

svensk skådespelerska och operettsångerska

Helfrid Signe Cecilia Lambert, född Sundqvist 5 mars 1868 i Stockholm, död där 15 juni 1954, var en svensk skådespelare, operettsångare och tonsättare[1].[2].

Helfrid Lambert
Helfrid Lambert.png
FöddHelfrid Signe Cecilia Sundqvist
5 mars 1868
Stockholm
Död15 juni 1954 (86 år)
Stockholm
Aktiva år1886–?
MakeKnut Lambert
(1894–1941; hans död)
IMDb

BiografiRedigera

Lambert var elev vid Stockholmsoperan 1885–1886. Hon scendebuterade där 1886 som Anna i Värmlänningarna och hade fast engagemang en säsong. Därefter var hon vid Södra Teatern 1887–1888, Djurgårdsteatern under sommaren 1888, Stora Teatern, Göteborg 1889–1890, i Helsingfors 1890–1891, Vasateatern 1891–1892, Albert Ranfts ambulerande lyriska sällskap 1892–1893, åter vid Södra Teatern 1894–1902, Östermalmsteatern 1903–1904 och ånyo vid Södra Teatern 1904–1914.

Hon hade 1908 ett eget operettsällskap och under åren 1914–1922 ägde hon danssalongen Dansut.

Lambert är mest känd för att hon sjöng Kväsarvalsen i revyn Den stora strejken på Södra Teatern 1899.

Hon var från 1894 gift med skådespelaren Knut Lambert till hans död 1941. De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]

RollporträttRedigera

Komponerad musikRedigera

Ett flertal sånger. Tonsättning av Gustaf Frödings dikt Det var dans bort i vägen (1899) som hon själv sjungit in på skiva 1906. Hon skrev också en operett -"Skatten" (1909) - som uruppfördes på Oscarsteatern, Stockholm samma år.

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1889 Meta Bollwitz Papageno
Rudolf Kneisel
Södra Teatern[4]
1892 Mary, bondflicka Jack och Bob
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton
Vasateatern[5]
1899 Första älskarinnan
Grabben
Specialisten
Den stora sträjken, revy
Södra Teatern[6]
1901 Hanna, tjänar i bättre hus Stiliga Agusta
Gustaf af Geijerstam
Albert Ranft Södra Teatern[7]
1902 Therese, kammarjungfru Sherlock Holmes
Walter Christmas
Svenska teatern, Stockholm[8]
1903 Eva Adam och Eva
Eduard Jacobson, Leopold Ely och Adolph Ferron
Olympiateatern[9]
Greta Eskilsson Droskkuskens dotter
Olympiateatern[10]
Clairette i dragonlägret
Victor Roger, Hippolyte Raymond och Antony Mars
Olympiateatern[11]
Hattmakarens bal
Selfrid Kinmanson
Olympiateatern[12]
1905 Stockholmsluft, revy
Emil Norlander
Södra Teatern [13]
Prästdottern En kvinnostrid
Ernst Fastbom
Södra Teatern[14]
1906 Kalle Munter eller Hafver ni sett till någon misstänkt figur, revy
Emil Norlander
Södra Teatern[15]
Allt på sin rätta plats
Frans Hedberg
Södra Teatern[16]
1914 Wanda Storstadsbaciller
Jean Gilbert
Carl Barcklind Vasateatern[17]
1915 Dorothea Pariserluft
Martin Knopf
Vasateatern[18]
1916 Baronessan Ricaud Krigsäran
Maurice Hennequin
Knut Nyblom Vasateatern[19]
1951 Medverkande De' som gömmes i snö, revy
Karl-Ewert
Werner Ohlson Odeonteatern, Stockholm[20]

ReferenserRedigera

Noter
  1. ^ Ornemark.se. ”Levande Musikarv - Helfrid Lambert”. levandemusikarv.se. http://levandemusikarv.se/tonsattare/lambert-helfrid/. Läst 20 augusti 2016. 
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 20 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-20/7346/3. Läst 29 juli 2015. 
  5. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016. 
  6. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1898. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1898-12-31/10345a/3. Läst 6 augusti 2016. 
  7. ^ Södra Teatern: G. af Geijerstam: 'Stiliga Agusta'”. Dagens Nyheter: s. 2. 19 januari 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-01-19/11071A/2. Läst 6 april 2017. 
  8. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019. 
  9. ^ Teatrarnes nyårsprogram”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 januari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-01-02/11760A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  10. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 14 januari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-01-14/11771A/4. Läst 4 augusti 2019. 
  11. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 januari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-01-26/11783A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  12. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 februari 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-02-08/11796/3. Läst 4 augusti 2019. 
  13. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (1): sid. 11. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_1.pdf. Läst 17 november 2015. 
  14. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 627. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015. 
  15. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (2): sid. 23. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_2.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  17. ^ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015. 
  18. ^ ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015. 
  19. ^ ”Krigsäran”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14539&pos=234. Läst 10 juli 2015. 
  20. ^ Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 16 mars 1951. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-03-16/73/12. Läst 6 mars 2016. 
Tryckta källor
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 10, Komi-Mach. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 92. Libris 7665088. ISBN 91-7752-268-0 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 155-156. Libris 1404046 

Externa länkarRedigera