Öppna huvudmenyn

Carl Vilhelm Emil Hillberg, född 18 februari 1852 i Stockholm, död 26 december 1929 i Trosa,[1] var en svensk skådespelare.

Emil Hillberg
Emil Hillberg.jpg
FöddCarl Vilhelm Emil Hillberg
18 februari 1852
Stockholm, Sverige
Död26 december 1929 (77 år)
Trosa, Sverige
Aktiva år18731927

Som Jago i Othello.

BiografiRedigera

Hillberg scendebuterade på Dramaten 1873 som Benvolio i Romeo och Julia, men föredrog sedan att ta skilda engagemang framför en fast anställning.

1873–1874 var han anställd vid Wilhelm Åhmans teatersällskap, 1874–1878 vid Svenska Teatern i Helsingsfors, samt 1878–1879, 1881–1882, 1884–1886, 1898–1901 och 1903–1908 vid Svenska teatern, Stockholm, samt 1879–1880, 1886–1897, och 1908–1919 vid Dramatiska teatern, 1897–1898 vid Vasateatern och 1902–1903 vid Olympiatetern.[2]

Stora roller under denna tid var som Jago i OthelloKungliga Teatern 1879, som Gert Bokpräntare i urpremiären av Mäster Olof på Svenska (Nya) teatern i Stockholm 1881 och som doktor Stockman i En folkefiendeStora Teatern 1883. Han misslyckades som direktör för Stora Teatern 1880.

Hillberg var även direktör för den resande elevteatern Sydsvenska skådebanan 1901–1902, samt gästspelade i Oslo, Helsingfors, Göteborg och i svenska landsorten.[2]

Han fick fast engagemang på Dramaten 1886 och blev kvar där till 1897. Berömda rolltokningar under den tiden var som Tartuffe 1886 och som Shylock i Köpmannen i Venedig 1895. Åren 1897–1908 var han vid Albert Ranfts teatrar och spelade bland annat huvudrollen i Strindbergs Gustav Vasa vid uruppförandet 1899 och likaså i Tor Hedbergs Johan Ulfstjerna vid dess uruppförande 1907. Han återvände till Dramaten 1908–1919.

Sitt sista framträdande gjorde han 1927 på Konserthusteatern.[2]

I Myggans nöjeslexikon framhålls att Hillberg var en banbrytare för en realistisk-psykologisk spelstil och en orädd sökare. Hans lynniga karaktär var emellertid till förfång för honom både i karriären och privatlivet.

Han översatte även Hugo von Hofmannsthals Envar: der gamla spelet, som framställer den rike mannens ändalykt (Bonnier, 1916).

Emil Hillberg är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3] Han var far till skådespelaren Gösta Hillberg.

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1873 Härved Bosson Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1876 Axel Axel och Valborg
Adam Oehlenschläger
Svenska teatern, Helsingfors[5]
1879 Robert Schmidt Hvem är han?
Richard Kaufmann
Nya teatern[6]
1895 Gustav II Adolf Regina von Emmeritz
Zacharias Topelius
Kungliga Dramatiska Teatern[7]
Vasantasena
Çudraka
Stora Teatern, Göteborg[8]
1897 Gert Bokpräntare Mäster Olof
August Strindberg
Vasateatern[9]
1898 Varignolles Marcelle
Victorien Sardou
Vasateatern[10][11][12]
Nicolas Arnesson Kungsämnena
Henrik Ibsen
Harald Molander Vasateatern[13]
Duval Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.
Vasateatern[14]
Fritz Husum Jensen, f.d. löjtnant Familjen Jensen
Edgard Høyer
Svenska teatern, Stockholm[15]
1899 Örnulf Härmännen på Helgoland
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[16]
Sankte Per Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[17][18]
Gustav Vasa Gustav Vasa
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[19]
1900 Provkandidaten
Max Dreyer
Svenska teatern, Stockholm[20]
Knut Porse Folkungasagan
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[21]
Konsul Bernick Samhällets stöttepelare
Henrik Ibsen
Svenska teatern, Stockholm[22]
1902 Generalen Pariserpojken
Jean-François Bayard och Émile Vanderbruch
Olympiateatern[23]
1904 Alessandro Alberini Lucifer
Enrico Annibale Butti
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[24][25]
1905 Dag Daglannet
Björnstjerne Björnson
Svenska teatern, Stockholm[26]
Greve Walther Greven av Antwerpen
Per Hallström
Svenska teatern, Stockholm[27]
Don Antonio Giusteri Lågor i dunklet
Enrico Annibale Butti
Svenska teatern, Stockholm[28]
1906 Flyttfåglar
Maurice Donnay och Lucien Descaves
Svenska teatern, Stockholm[29]
Hans, förre ålderman Gillets hemlighet
August Strindberg
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[30]
Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[31][32]
Folkvar Lagmansson Gurre
Holger Drachmann
Svenska teatern, Stockholm[33]
1907 Henrik IV Henrik IV
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[34]
Gert Bokpräntare Mäster Olof
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[35]
1927 Johan Ulfstjerna Johan Ulfstjerna
Tor Hedberg
Per Lindberg Konserthusteatern[36]

KällorRedigera

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 8, Hagen-Högl. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 174-175. Libris länk. ISBN 91-7752-266-4 
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris länk 
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12, s. 1260.
  3. ^ SvenskaGravar
  4. ^ Ernst Högman, red (1919). ”Till Emil Hillbergs avsked från scenen”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 188. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
  5. ^ Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 1. 4 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-04/3556/1. Läst 15 augusti 2015. 
  6. ^ Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 21 februari 1879. http://tidningar.kb.se/4112678/1879-02-21/edition/0/part/1/page/3. Läst 1 april 2017. 
  7. ^ Teater i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1895) s. 6
  8. ^ Spelåret 1894-95 i Projekt Runeberg
  9. ^ Varia - Illustrerad månadsskrift 1898, s. 13-14.
  10. ^ Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. 
  11. ^ Teater och Musik”. Aftonbladet. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-01-28/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  12. ^ Teater och Musik: Marcelle”. Svenska Dagbladet: s. 4. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-28/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  13. ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015. 
  14. ^ Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 10 maj 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-05-10/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  15. ^ Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 12 december 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-12-07/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015. 
  16. ^ Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 16 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-01-16/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=3. 
  17. ^ Teater och musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 24 februari 1899. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-02-24/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=3. Läst 15 november 2015. 
  18. ^ Teater och musik: Svenska teatern”. Aftonbladet: s. 3. 27 februari 1899. http://tidningar.kb.se/4112678/1899-02-27/edition/0/part/1/page/3/. Läst 15 november 2015. 
  19. ^ Ord och Bild 1900 s. 58
  20. ^ Ord och Bild 1901 s. 55
  21. ^ Teaterkrönika i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 390
  22. ^ Ord och Bild 1901 s. 391
  23. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 oktober 1902 ]. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-10-27/11696A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  24. ^ Ernst Högman (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015. 
  25. ^ Frithiof Hellberg (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (44): sid. 545. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 17 november 2015. 
  26. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (4): sid. 47. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_4.pdf. Läst 17 november 2015. 
  27. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (12): sid. 154f. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_12.pdf. Läst 17 november 2015. 
  28. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  29. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 12 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-12/12866A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  30. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  31. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  32. ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015. 
  33. ^ Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-05/13127a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  34. ^ 'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  35. ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015. 
  36. ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 47. Libris länk. ISBN 91-518-1680-6 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera