Hasan Prishtina
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hasan Bej Prishtina (egentligen Hasan Berisha), född 1873, död 1933, var under en kort tid premiärminister i Albanien i december 1921.[1] Efter att ha levt i staden Pristina under osmanernas styre, tog han efternamnet Prishtina.
Hasan Prishtina | |
Hasan Prishtina 1921.
| |
Tid i befattningen 7 december 1921–12 december 1921 | |
Företrädare | Qazim Koculi |
---|---|
Efterträdare | Idhomene Kosturi |
Albaniens inrikesminister
| |
Tid i befattningen 5 september 1913–20 november 1913 | |
Företrädare | Essad Pascha |
Efterträdare | Fejzi Alizoti |
jordbruksminister
| |
Tid i befattningen 15 september 1913–10 oktober 1913 | |
Företrädare | Pandeli Cale |
Efterträdare | Qemal Karaosmani |
Minister för post och telegraf
| |
Tid i befattningen 17 mars 1914–20 maj 1914 | |
Född | Hasan Berisha 12 september 1873 Polac (Drenicë) |
Död | 14 augusti 1933 Thessaloniki, Grekland |
Gravplats | Thessaloniki (1933–1977) Kukës (1977– ) |
Yrke | politiker, jurist |
Maka | Igballe Prishtina (–1931; hennes död) |
Namnteckning |
Biografi
redigeraPrishtina studerade statsvetenskap och juridik i Istanbul. Han valdes 1908-1912 in i det turkiska parlamentet.
Då osmanerna nekade albanerna sina nationella rättigheter började Hasan Prishtina tillsammans med andra prominenta intellektuella albaner att organisera den albanska nationella rörelsen. Tillsammans med Isa Boletini och Bajram Curri etablerade han rörelsen i Kosovo.
1913 blev Prishtina minister i Ismail Qemalis regering i det nybildade Albanien. 1918 skapade han gemensamt med Kadri Prishtina (Hoxhë Kadriu) och många andra Kommittén för det nationellt försvaret av Kosovo och de hade representanter i Rom och i Albanien. I december 1919 var han ledare för en delegation till Pariskonferensen som försvarade albanernas rättigheter och krävde en sammanslagning av Kosovo och Albanien. 1920 var han huvudorganisatör av Lushnjakonferensen.
1921 blev Prishtina i premiärminister i Albanien, men avgick efter en kort tid på grund av osämja med Ahmet Zogu, senare kung av Albanien, men kvarstod som parlamentsledamot.
Efter en uppmjukning av relationerna med Jugoslavernas kungadöme 1922 blev Hasan Prishtina och andra kosovoalbanska ledare förföljda av Zog-administrationen.
I februari 1913 skapade Hasan Prishtina med sin kompanjon Bajram Curri ett uppror i Kosovo mot den serbiska regimens militära närvaro i provinsen, men upproret krossades och många förföljelser av kosovoalbaner följde.
Hasan Prishtina hade en betydande förmögenhet och sålde hela sin egendom för att finansiera såväl kosovoalbaners utbildning vid europeiska universiteter som det väpnade motståndet mot serberna.
Prishtina blev fängslad av serber under en tid, men frisläpptes 1931. Då han befann sig i Thessaloniki 1933 blev han mördad av en alban. Hans kvarlevor återbördades till Albanien 1977.
Referenser
redigera- ^ Bernath, Mathias; Schroeder, Felix von (1979). Biographisches Lexikon zur Geschichte Südosteuropas. 3. Oldenbourg. ISBN 978-3-486-48991-0.