Harald Ljungström

svensk jurist och debattör

Harald Ljungström född 16 juli 1912, död 12 mars 2010,[2] var en svensk jurist, politiker och debattör.

Harald Ljungström
Född16 juli 1912[1]
Maria Magdalena församling[1], Sverige
Död12 mars 2010[1] (97 år)
Hässelby församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Ljungström tog jur. kand-examen 1936, gjorde tingsmeritering vid Stockholms rådhusrätt 1936–1939, blev fiskal vid Svea hovrätt 1940, och blev sedan amanuens (1940), 1:e amanuens (1945) och assessor (1953) vid Stockholms tingsrätt, och var sedan rådman där 1960–1977.[3]

Engagemang i Sveriges Nationella Förbund redigera

Ljungström gick 1932 som 20-åring in i Nationella ungdomsförbundet och blev senare en högt uppsatt medlem i det pronazistiska Sveriges Nationella Förbund fram till 1942. Han var bland annat ledare för det 1939 bildade ungdomsförbundet Nationell Ungdom, och skrev i denna roll en rad judefientliga artiklar.[4] Han tog senare avstånd ifrån detta engagemang som han sagt sig "bittert ångra".[5]

Kandidatur för KDS i valet 1964 redigera

Hans förflutna lyftes fram i mitten av augusti 1964 i en artikel i Expressen strax före andrakammarvalet 1964. Han kandiderade då till riksdagen för det då nybildade partiet Kristen Demokratisk Samling (nuvarande Kristdemokraterna), där han även gett betydande bidrag till det första partiprogrammet. Ljungström bekräftade uppgifterna som han inför kandidaturen även underrättat partiet om,[6] dock ej "gemene man" i rörelsen. Vid KDS riksting den 21 augusti 1964 var Ljungström en av talarna, och fick "brakande applåder" när han inför tinget klarlade sin verksamhet för tjugo år sedan och uttryckte sin djupa ånger över de "icke kristna och t.o.m. rasdiskriminerande uttalanden" som han gjort på den tiden.[7] Hans kandidatur försvarades av Lewi Pethrus som framhöll att "vi som kristna räknar med att människor som haft ett beklagligt förflutet kan bli goda människor" och att en person som varit "invecklad i en villfarelse ofta är en större motståndare till den samma". Det fanns dock även krav på att han borde lämna sin kandidatur,[8] och kort efter valet avsade sig Ljungström alla uppdrag för partiet.[9][10][11]

Senare år redigera

Ljungström var kristen med starkt värdekonservativa uppfattningar i moralfrågor som till exempel abort, äktenskap och föräldrars rätt att uppfostra sina barn, vilket han framförde med stor intensitet i både kyrkliga och politiska sammanhang. Han var under många år mycket aktiv i Svenska Kyrkans Lekmannaförbund där han i mitten av 1970-talet blev utesluten för att ha splittrat förbundet i frågor om abort och äktenskap.[5] Han kritiserade[12] "Abortutredningen"[13] som föregick 1974 års abortlag (SFS 1974:595).[14]

Under slutet av 1990-talet engagerade sig Ljungström mot underhållningsvåld i bildmedier och utformade förslag till lag- och konventionstexter till skydd för "folkhälsan och barnens välfärd".[15][16]

Bibliografi redigera

  • 1982 – Varning för s-märkt samhälle: hur ska vi rösta i år?. Vällingby: Förf. Libris 372364 
  • 2009 – Den genetiska koden: skapelse och vetenskap kontra evolution. Stockholm: Instant Book. Libris 11710333. ISBN 978-91-85671-60-1 

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Ljungström, Harald Fredrik Viktor.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Dödsannons Harald Ljungström”. www.familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/harald-ljungstrom/funeral-notices. Läst 25 augusti 2018. 
  3. ^ ”Vem är det - Svensk biografisk handbok - 1993”. P.A. Norstedt & Söners Förlag / Projekt Runeberg. https://runeberg.org/vemardet/1993/0702.html. Läst 25 augusti 2018. 
  4. ^ ”KDS-man ångrar judeförföljelse”. Svenska Dagbladet. 21 augusti 1964. https://www.svd.se/arkiv/1964-08-21/7. 
  5. ^ [a b] Hans Åke Nire (16 juli 1987). ”Dagens jubilar - drivs av helig vrede”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1987-07-16/12. Läst 25 augusti 2018. 
  6. ^ Bolin (2012) s. 148-149
  7. ^ Joanna (22 augusti 1964). ”Applådåskor mötte rådman Ljungström då KDS riksting samlades i Uppsala”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1964-08-22/11. 
  8. ^ AHL (26 augusti 1964). ”Ljungström kvarstår på listan, KDS-man avgår som protest”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1964-08-26/3. 
  9. ^ Sverker Oredsson (4 maj 2016). ”Filmcensur Kristdemokraternas framväxt”. Jönköpings-Posten. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180825180048/https://www.jp.se/article/filmcensur-kristdemokraternas-framvaxt/. Läst 25 augusti 2018. 
  10. ^ ”Rådman Ljungström drar sig tillbaka från KDS-uppdragen”. Svenska Dagbladet. 21 oktober 1964. https://www.svd.se/arkiv/1964-10-21/3. Läst 25 augusti 2018. 
  11. ^ Christian Catomeris (17 oktober 2017). ”Så gick det till när KD rensade ut nazister”. SvT Nyheter / Inrikes. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-gick-det-till-nar-kd-rensade-ut-nazister. 
  12. ^ Ljungström, Harald (1972). ”En kristen ser på abortutredningen”. Saco-tidningen 1972:2,: sid. 6-8. 0036-0597. ISSN 0036-0597.  Libris 9315289
  13. ^ Rätten till abort, 1965 års abortkommitté, SOU 1971:58. SOU - Statens Offentliga Utredningar. 1971. https://weburn.kb.se/metadata/229/SOU_8229.htm 
  14. ^ Abortlag, SFS 1974:595 (lagen.nu)
  15. ^ Förslag till internationella konventioner om förbud mot underhållningsvåld i bildmedierna.. 1998. Libris 3226088 
  16. ^ Krav till skydd för den allmänna folkhälsan och barnens välfärd på lagstiftning i varje land och internationella konventioner om förbud mot underhållningsvåld i bildmedierna.. Stockholm: Fören. Etiska fonden. 2002. Libris 9840977 

Källor redigera

Externa länkar redigera