Hans Svaning, född 1503, död 1584, var en dansk historieskrivare, som inte skall förväxlas med sina dottersöner Hans Jensen Svaning (1600–1676) och Hans Svane (1606–1668).

Hans Svaning
Född1503
Död20 september 1584[1]
Andra namnPetrus P. Rosefontanus[2] och Petrus Parvus Rosefontanus[2]
Medborgare iDanmark
SysselsättningHistoriker
ArbetsgivareKöpenhamns universitet
Redigera Wikidata

Svaning, som var av bondesläkt, tog namn efter sin födelseby Svaninge på södra Fyn, studerade först i Köpenhamn och 1529–1539 i Wittenberg. Han blev sedan professor i retorik vid Köpenhamns universitet, var 1541–1552 lärare för prins Fredrik (senare Fredrik II) och blev 1553 kunglig historiograf samt bodde senare till sin död i Ribe, där han var domkapitlets dekan.

Av hans skrifter utgavs Kong Hans' historie 1560 jämte en motskrift mot den svenske ärkebiskopen Johannes Magnus Historia, men under den äldre författaren Petrus Parvus Rosefontanus namn, och Kristian II:s historie, som är mycket otillfredsställande, först 1658. Svanings huvudverk, en Danmarks historie, förstördes i handskrift vid universitetsbibliotekets brand 1728.

Källor

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Svaning, Hans, 1904–1926.
  1. ^ Dansk Biografisk Lexikon, Hans_Svaning, Hans Svaning, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]