Hans Lepp
Hans Peter Lepp, född 19 mars 1950 i Brännkyrka församling, Stockholms stad,[2] är en svensk museiman.[3]
Hans Lepp | |
Född | 19 mars 1950[1] (74 år) Brännkyrka församling[1], Sverige |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Diplomat, intendent, konsthistoriker |
Utmärkelser | |
Vita stjärnans orden, femte klass | |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraHans Lepp är fil. kand. i konstvetenskap, arkeologi och folklivsforskning. Mellan 1975 och 1980 var han förste intendent på Hallwylska museet i Stockholm. Åren 1980–1990 var han förste intendent vid kungliga Husgerådskammaren på Stockholms slott. Åren 1991–1994 var Lepp kulturattaché vid svenska ambassaden i Tallinn i Estland och koordinerade Sveriges stöd till integrationen av den icke-estnisktalande befolkningen i Estland. Han var verksam vid Svenska Institutet 1994–2014.[4] Åren 1998–2006 var han ansvarig för kultursamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa.
Lepp har skrivit artiklar och böcker om svensk-estniska kulturförbindelser, men också om grevinnan Wilhelmina von Hallwyl och Ellen Roosval von Hallwyl. Han har även medverkat i flera av Husgerådskammarens skrifter. Lepp är ordförande i Stockholms Humanistiska Förbund och ordförande i föreningen Pro Venezia. Han är också ledamot i Konstnärsklubben.
Bibliografi
redigera- Hans Lepp och Monica Rennerfelt: Wilhelmina von Hallwyl, museiskapare vid sekelskiftet, 1981, ISBN 91-36-01857-0
- Hans Lepp: Ellen Roosval, en studie kring greveparet von Hallwyls dotter målarinnan och skulptrisen Ellen de Maré-Roosval, 1986
- Hans Lepp: Stora vardagsrummet på Ulriksdals slott. Stockholmarnas bröllopsgåva till kronprinsparet 1923, 1988, ISBN 91-85726-33-8
- Hans Lepp: "Drömmen om Estland ", 2022, ISBN 978-91-8906-552-9
Källor
redigera- ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 2000: Lepp, Hans Peter (1950-03-15) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ Talarforum: Hans Lepp, läst 2016-03-23
- ^ CV Hans Lepp Arkiverad 3 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., Circolo Scandinavo, läst 2016-03-23