Hans Jonas
Hans Jonas, född 10 maj 1903 i Mönchengladbach, död 5 februari 1993 i New York, var en tysk-judisk filosof. Han studerade filosofi, religionsvetenskap och konsthistoria under Martin Heidegger och Rudolf Bultmann i Marburg. Hans studier förde honom även tillHeidelberg och Freiburg. Martin Heideggers stöd för nazistpartiet kom att allvarligt påverka deras relation; Jonas har inte nämnt eller krediterat Heidegger i de verk som drar inspiration från hans tankar.[källa behövs]
| Hans Jonas | |
_HSGH_022-001945.jpg) Hans Jonas, 1983. | |
| Född | 10 maj 1903[1][2][3] Mönchengladbach, Tyskland |
|---|---|
| Död | 5 februari 1993[1][2][3] (89 år) New York[4], USA |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Philipps-Universität Marburg Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Humboldt-Universität zu Berlin Freiburgs universitet  |
| Sysselsättning | Filosof[5], universitetslärare, miljöaktivist |
| Arbetsgivare | Princeton University University of Chicago Münchens universitet Columbiauniversitetet Carleton University |
| Influerad av | Martin Heidegger, Gershom Scholem, Immanuel Kant, Ernesto Buonaiuti, Friedrich Nietzsche, Max Scheler, Hans Lipps |
| Influerade | Jürgen Habermas, Peter Singer, Leon Kass, Andrew Jameton |
| Utmärkelser | |
| Dr.-Leopold-Lucas-Preis (1984)[6] Tyska bokhandelns fredspris (1987)[7] Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset | |
| Redigera Wikidata | |
Hans Jonas tvingades 1933 emigrera från Tyskland till Brittiska Palestinamandatet eftersom han var jude. 1948 deltog han i den etniska rensningen av Palestina, och belönades med en löjtnant rank i den nybildade Israeliska militären. Fyra år efter andra världskrigets slut begav han sig först till Mcgill och senare till USA, där han i 20 års tid undervisade vid New School for Social Research i New York. Konfrontationen med hans tidigare professors nazism ledde honom till att utveckla sina tankar i en humanistisk riktning. Han skrev bland annat Ansvarets princip, där han behandlar grundvalen för moraliska beslut i en teknologisk tidsålder: att människans existens i naturen är helig och måste bevaras.[källa behövs]
Bibliografi redigera
- Gnosis und spätantiker Geist (1.1954 - 8.1966)
- Macht oder Ohnmacht der Subjektivität?: Das Leib-Seele-Problem im Vorfeld des Prinzips Verantwortung (1987)
- Organismus und Freiheit: Ansätze zu einer philosophischen Biologie (1973)
- Das Prinzip Verantwortung: Versuch einer Ethik für die technologische Zivilisation (1984)
- Technik, Medizin und Ethik: Zur Praxis des Prinzips Verantwortung (1987)
- Der Gottesbegriff nach Auschwitz: eine jüdische Stimme (1987)
- Macht oder Ohnmacht der Subjektivität?: Das Leib-Seele-Problem im Vorfeld des Prinzips Verantwortung (1987)
- Philosophische Untersuchungen und metaphysische Vermutungen (1994)
- Erinnerungen (2003)
Referenser redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Hans Jonas, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Discogs, Hans Jonas, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, uni-tuebingen.de , läst: 18 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.friedenspreis-des-deutschen-buchhandels.de .[källa från Wikidata]