Öppna huvudmenyn

Halländska är de dialekter inom svenska som talas i landskapet Halland. Södra Halland anses tillhöra det skånska språkområdet, och är sålunda historiskt sett en östdansk, alternativt sydskandinavisk dialekt.[1] Halländskan närmar sig i dialektområdets nordliga delar västgötska och Göteborgska.

Innehåll

KänneteckenRedigera

I likhet med andra östdanska/sydsvenska dialekter har konsonanterna p, t, k efter lång vokal i nästan hela landskapet övergått till b, d, g (sv. kakakaga).[2] Typiskt för sydhalländsk dialekt är att bokstaven r vokaliseras, alltså att den ersätts av en vokalglidning (diftong), gurkburkguekbuek. Detta är inte lika tydligt i nordhalländsk dialekt, som mer liknar götalandsdialekterna i detta avseende. Liksom i skånemålen diftongeras flera vokaler, men vilka vokaler som diftongeras och hur detta sker varierar. Ett tydligt särdrag är diftongeringen av långt å-ljud i söder, antingen till åo eller ao[3] (sv. gånggaong i t.ex. Morups socken). Tungrotsuttalet av r som kännetecknar skånska och danska dialekter har spridit sig söderifrån upp till en linje mellan Falkenberg och landskapsgränsen mellan Västergötland och Småland. Norr om linjen förekommer tungrots-r i början av ord, på ett liknande sätt som enligt den s.k. Götaregeln. En dialektgeografisk gräns i Halland går ungefär rakt österut från Varberg inåt landet, som bildar gräns mellan Nord- och Sydhallands dialekter i flera viktiga avseenden, t.ex. diftongering av långt å, endast tunt l i söder och tjockt l i norr (i ord som blek och folk), och bortfall av -n i femininumformer av ord som min, din och sin (mi ko i norr jämfört med min ko i söder).[2]

På flera ställen i Halland förekommer numerus- och personböjning av verb, t.ex. ändelsen -st i andra person singularis, särskilt vid omvänd ordföljd: "Spannstu all ulla?" (Spann du all ullen?).[2]

Exempel på halländska ord och uttryckRedigera

Halländska (Halmstad) Halländska (Falkenberg) Standardsvenska Exempel
kåv kåv korv  
tåata tåta tårta  
buek böek burk  
spoat spott sport  
famo famo farmor  
båadtennis boedtennis bordtennis  

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sjöstedt Gösta, Folkmålen i nordöstra Skåne, Osby Hembygdsförening Årsbok 1966
  2. ^ [a b c] Pamp 1978, s. 42-48
  3. ^ Pamp 1978, s. 46

KällorRedigera

  • Pamp, Bengt (1978). Svenska dialekter. Natur och kultur-serien, 99-0132198-0 ; 11. Stockholm: Natur o. kultur. sid. 42-48. ISBN 91-27-00344-2 

Externa länkarRedigera