Hajleverolja
Hajleverolja är en olja som utvinns ur levern på hajar. Den har använts i århundraden inom folkmedicin för att påskynda läkning av sår och som ett botemedel mot problem i luftvägarna och matsmältningskanalen.[6][7] Den marknadsförs fortfarande som ett diettillskott och det har också påståtts att den kan bota andra sjukdomar som cancer, HIV, strålsjuka, svininfluensa och vanlig förkylning.[6][8] Ett vanligt påstående är att den stärker eller stimulerar kroppens immunförsvar.[9][10][11] Hittills finns inga medicinska belägg för dessa påståenden och hajleverolja i sig själv är inget som rekommenderas av läkare.[8] Den är dock en ingrediens i vissa fuktkrämer[7] och några hemorrojdmedikament.[12][13]
Strålfeniga fiskar får vanligen flytkraft av simblåsan, men hajar har ingen sådan, utan ordnar flytkraft med hjälp av en oljefylld lever.[14][15] Den lagrade oljan kan också fungera som näring när födan tryter.[16] Djuphavshajar är speciellt eftertraktade, eftersom deras levrar kan utgöra upp till 20% av deras totalvikt.[2]
Från 1700-talet och framåt fiskades mycket brugd för oljans skull, eftersom den användes som bränsle i oljelampor, och sedan för dess innehåll av vitamin A.[17] En enda brugd, som är den näst största hajarten och normalt blir tio meter lång eller mer och då väger över fem ton[18], kan leverera 800-1500 liter olja.[17]
Naturvårdsaspekter redigera
Hajleverolja tas främst från djuplevande arter som pigghaj[19] och sorghaj[20] och dessa arter är särskilt känsliga för utfiskning eftersom de växer och fortplantar sig långsammare än ytligare levande arter.[19] Squalen, som är en av de viktigaste komponenterna i oljan kan framställas ur växter eller syntetiskt, men hajfisket är billigare och dåligt reglerat.[19] Nutida efterfrågan av Omega 3 som kosttillskott sätter också hajarna under ytterligare press.[21]
Hajoljebarometrar redigera
Invånare på Bermuda använder speciella "barometrar", flaskor med hajolja som hängs upp utomhus, för att förutsäga stormar och andra väderfaror.[22]
Referenser redigera
- ^ Threats – man against shark! Arkiverad 29 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. på Marine Conservation Society.
- ^ [a b] Vannuccini, Stefania (2002) Shark liver oil products Arkiverad 26 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. In: Shark Utilization, Marketing and Trade, Fisheries Technical paper 389, FAO, Rome. ISBN 92-5-104361-2.
- ^ Cetorhinus maximus på IUCNs rödlista. Läst 21 november 2014.
- ^ ”Galeorhinus galeus”. IUCN. 17 juni 2005. http://www.iucnredlist.org/details/39352/0. Läst 21 november 2014.
- ^ Centrophorus granulosus Arkiverad 29 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. på IUCNs rödlista. Läst 21 november 2014.
- ^ [a b] Shark liver oil Arkiverad 26 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. på American Cancer Societys hemsida. Hämtad 21 november 2014.
- ^ [a b] Gupta P, K Singhal, AK Jangra, V Nautiyal and A Pandey (2012) "Shark liver oil: A review" Arkiverad 23 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. Asian Journal of Pharmaceutical Education and Research, 1 (2): 1-15.
- ^ [a b] Shark liver oil WebMD. Hämtad 21 november 2014.
- ^ Hajleverolja 60 kapslar på ReumaShop.
- ^ Hajleverolja Arkiverad 29 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. på Biosan AB.
- ^ Hajleverolja Arkiverad 2 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. på Skanstulls hälsokost.
- ^ PE-shark liver oil-cocoa buttr Rect WebMD. Hämtad 21 november 2014.
- ^ Hemorrhoidal suppository Daily Med. Hämtad 21 november 2014.
- ^ Sven O Kullander, Thomas Stach, Hans G. Hansson, Bo Delling, Henning Blom, Nationalnyckeln: Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar-broskfiskar Chordata: Branchiostomatidae-Chondrichtyes Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine., 2011, ISBN 978-91-88506-74-0, sid. 231.
- ^ Oguri, M (1990) "A review of selected physiological characteristics unique to elasmobranchs" Arkiverad 18 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine., i Elasmobranchs as living resources: advances in the biology, ecology, systematics and the status of the fisheries, eds. J. H. L. Pratt, S. H. Gruber and T. Taniuchi, US Department of Commerce, NOAA technical report NMFS 90, pp.49–54.
- ^ Bone Q and Roberts BL (1969) "The density of elasmobranchs" Journal of the Marine Biological Association, 49: 913–937.
- ^ [a b] Jose I. Castro, Basking shark i The Sharks of North America, 2011, ISBN 978-0-19-539294-4, sid. 253-255.
- ^ Basking shark på Sharks World.
- ^ [a b c] Lisa Röstlund, Vaccinets pris: hajbeståndet, i Aftonbladet den 22 oktober 2009.
- ^ Fiona Macrae, Demand for Omega 3 supplements sees huge increase in overfishing of sharks i Daily Mail, 7 oktober 2012.
- ^ Jenna Iacurci, Could Omega-3 Craze Destroy Fish Populations?, Nature World News, 14 augusti 2014.
- ^ Bermuda Traditions & Their Sources