Tapperheten (1901)

ett svenskt pansarskepp, sjösatt 1901
(Omdirigerad från HMS Tapperheten)
För linjeskeppet med samma namn, se Tapperheten (1785).

Tapperheten, officiellt HM Pansarbåt Tapperheten[1][a], var ett pansarskepp i svenska flottan. Tapperheten, som var av Äran-klass, var systerfartyg till Äran, Wasa och Manligheten. Fartyget sjösattes den 7 november 1901, utrangerades des 13 juni 1947 och såldes den 9 januari 1952 till en skrotfirma i Stockholm för en halv miljon kronor.[2] Skeppsklockan är numera kyrkklocka i kapellet på Vässarö i Stockholms skärgård.

HM Pansarbåt Tapperheten
Tapperheten på Karlskrona redd, tidigt 1900-tal.
TapperhetenKarlskrona redd, tidigt 1900-tal.
Allmänt
Typklass/KonstruktionPansarskepp
FartygsklassÄran-klass
Historik
ByggnadsvarvKockums Mekaniska Verkstad
Sjösatt7 november 1901
I tjänst1903
ÖdeTagen ur tjänst den 13 juni 1947
Tekniska data
Längd89,7 meter
Bredd15 meter
Djupgående5,3 meter
Deplacement3 650 / 3 735 ton
Maximal hastighet16 knop
Besättning285 man
Bestyckning[design]
2 x 210 mm/44cal. Bofors M/98
6 x 152 mm/44cal. Bofors M/98
6 x 57 mm/55cal. kanoner M/89B
2 x 45,7 cm torpedtuber M/99

[1940]
2 x 210 mm/44cal. Bofors M/98
6 x 152 mm/44cal. Bofors M/98
4 x 57 mm Bofors Lvk M/1924
2 x 40 mm/56cal. Bofors M/36
2 x 25 mm/58cal. Bofors M/32
2 x 8 mm/76cal. Browning Lvksp M/36
Flygplan-

Utformning och bestyckning

redigera
Huvudartikel: Äran-klass

Skrov och maskineri

redigera

Tapperheten var byggd av nitat stål och var 89,7 meter lång och 15,02 meter bred. Maskineriet bestod av två stycken 3-cylindriga trippelexpanderande ångmaskiner som fick ånga ifrån åtta koleldade ångpannor. Detta maskineri avgav en effekt av 5 500 hästkrafter vilket fördelade på två propellrar resulterade i en maxfart på 16,5 knop.[3]

Bestyckning

redigera

Fartygets huvudbestyckning bestod av två stycken 21 cm kanoner m/98B i var sitt torn belägna på för- respektive akterdäck. Sekundärartilleriet bestod av sex stycken 15,2 cm kanoner m/98. En stor skillnad från tidigare pansarskeppsklasser var att dessa var uppställda i egna torn, istället för i kasematter.[3] Vidare fanns sex stycken 57 mm kanoner m/89B samt två torpedtuber belägna under vattenlinjen för 45,7 cm torpeder. De båda ångsluparna som medfördes var bestyckade med var sin 37 mm kanon m/98B.[3]

Historia

redigera

Den 12 november lades beställningen för Tapperheten vid Kockums Mekaniska Verkstad, och man kom överens om att den färdiga pansarbåten skulle vara levererad till marinen inom 26 månader. Fartyget sjösattes den 7 november 1901 och nådde under provturen samma år drygt 17,7 knops fart. Två år senare togs hon i tjänst av flottan.[4]

Den 28 januari 1914 gick Tapperheten på Stålbådans grund utanför Sandhamn och kunde, trots ihärdiga bärgningsförsök, inte dras loss. Fartyget blev därför kvar på revet under nära ett halvår innan man slutligen lyckades få loss henne. Under den följande reparationen genomfördes en del moderniseringar, men redan i oktober samma år kunde hon åter ansluta sig till kustflottan.

Vid andra världskrigets utbrott hade Tapperheten inte varit rustad på tolv år, men tjänade trots detta som flaggskepp för Karlskrona-avdelningen åren 1939–40. Under denna tid genomgick hon även en omfattande modernisering. Åren 1943–44 var hon ansluten till Stockholmseskadern men återvände till Karlskrona innan krigsslutet 1945.

Fartyget utrangerades den 13 juni 1947 och såldes 1952 till skrotfirman AB Väring, som sedan skrotade henne i Oxelösund.[4]

Bildgalleri

redigera

Långresor

redigera

Reste tillsammans med HMS Manligheten.

Färdväg
  1. Sverige
  2. Amsterdam, Nederländerna
  3. Portsmouth, England
  4. Guernsey, Kanalöarna, England
  5. Vlaardingen, Nederländerna
  6. Sverige

Reste tillsammans med HMS Manligheten.

Färdväg
  1. Sverige
  2. Plymouth, England
  3. San Sebastián, Spanien
  4. Bilbao, Spanien
  5. Rotterdam, Nederländerna
  6. Sverige

Kommentarer

redigera
  1. ^ Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas av svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn.

Referenser

redigera
  1. ^ digitaltmuseum.se
  2. ^ Engdahl, Roland (29 oktober 1952). ”En trotjänare ur tiden”. Marin-nytt nr 1: s. 21. Läst 6 januari 2014. 
  3. ^ [a b c] von Hofsten & Waernberg 2003, s. 120.
  4. ^ [a b] Westerlund, Karl-Erik (1992). Svenska Örlogsfartyg 1855-1905. sid. 96. Läst 10 mars 2019 

Webbkällor

redigera

Tryckta källor

redigera
  • von Hofsten, Gustav; Waernberg, Jan (2003), Örlogsfartyg: Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg (1:a), Karlskrona: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, ISBN 91-974015-4-4 
  • Westerlund, Karl-Erik (1992) Svenska Örlogsfartyg 1855-1905 ISBN 9187072130

Externa länkar

redigera