57 mm kanon M/89

en svensk snabbskjutande sjöartilleripjäs

57 mm kanon M/89, ursprungligen 57 mm snabbskjutande kanon M/89, nedkortat 57 mm ssk M/89, var en sjöartilleripjäs vilken infördes på de svenska pansarskeppen Göta och Svea samt på kanonbåten Disa. En modifierad pjäs, 57 mm kanon M/89B kom till användning på ett stort antal fartyg av varierande storlek i svenska marinen. Den användes även som lätt kustartilleripjäs. Pjäsen laddades manuellt med enhetspatroner och hylsorna kastades ut automatiskt vid eldrörets rekyl.

57 mm kanon M/89

57 mm snabbskjutande kanon M/89 på pansarskepp.
Typ Sjöartilleripjäs
Ursprungsplats Sverige Svensk-norska unionen
Tjänstehistoria
I tjänst 1889-nutid
Använts av Sverige Svensk-norska unionen
Sverige Sverige
Produktionshistoria
Tillverkare Maxim-Nordenfeldt och Finspongs bruk
Specifikationer
Kaliberlängd L48 (för 89B L55)
Besättning 3 man

Ammunitionsvikt 2,722 kg
Kaliber 57,0 mm
Lavett Pivåtyp
Höjdriktsgränser -20 till + 20°
Sidriktfält 360°
Eldhastighet 35 skott/min (max.)
20 skott/min (upp.)
Utgångshastighet 570 m/s (för 89B 704 m/s)
Maximal räckvidd 5 000 m

Pjäserna blev långlivade och ett flertal byggdes om till luftvärnspjäser för fartyg under åren kring andra världskriget. I kustartilleriet levde pjäserna längst där de fanns i stort antal, ofta som närskydd till andra anläggningar eller skyddande av mineringar. Inte förrän på 1960-talet byggdes ersättningspjäser i form av den långa serien 7,5 cm tornpjäs m/57, en hypermodern automatkanon. Pjäsen används fortfarande i försvarets salutbatterier.

Projektilen kunde genomslå smidesjärn enligt följande:

Avstånd[m] 0 1 000 2 000 3 000
Tjocklek[mm] 119 71 47 38
57 mm kanon vid salutstationen på Skeppsholmen.

Källor redigera

  • W Dyrssen (1892). Lärobok i Sjöartilleri. Stockholm: P. A.Nordstedt & söner 
  • Insulander, Per; Ohlsson, Curt S (2001) (1:a), Falkenberg: C B Marinlitteratur AB, ISBN 91-973187-2-8