Öppna huvudmenyn
Villa Högberga, Lidingö, östra delen av gården mot trädgårdssidan. Foto: Januari 2009.

Högberga Gård är en restaurang- och konferensanläggning i stadsdelen Brevik på södra Lidingö. Fastigheten ägs av Sveriges Kommuner och Landsting och drivs som en reguljär kommersiell konferensanläggning öppen för alla typer av organisationer och företag samt för weekendgäster. Driften ägs sedan augusti 2013 av Johan Hjort, Marcus Åkerlind, Tommy Eriksson och Tina Dernelid.

HistoriaRedigera

InledningRedigera

Högberga Gårds huvudbyggnad, ursprungligen kallad Villa Högberga eller Villa Fåhraeus uppfördes under åren 1909-1911 (kompletterad 1916)[1], som privatbostad för konstsamlaren Klas Fåhraeus (1863-1944), gift med skådespelerskan Olga Björkegren (1857-1950).

BakgrundRedigera

Vid tiden runt sekelskiftet och i början av 1900-talet var det inte ovanligt att förmögna konstsamlare lät uppföra stora hus som både skulle kunna rymma en stor konstsamling och fungera som ett privat hem. Liknande palats som Fåhraeus Villa Högberga, fast ännu större är exempelvis Thielska galleriet, Waldemarsudde och Näsby slott. Villa Foresta på Lidingö, som uppfördes som privatbostad av Wilhelmina Skogh under samma tid, byggdes också i storslagen stil där hon prydde de större salarna på likartat sätt med målningar av kända konstnärer och skulptörer fast hon inte tillhörde gruppen konstsamlare. Även Villa Ekbacken, Gustaf Daléns privata villa invid AGA och Villa Paulsro vid Bosön, Paul Urban Bergströms (PUB) privata villa tillhör gruppen monumentala privata villor som uppfördes på tidigt 1900-tal på Lidingö.

UtformningRedigera

 
Planritning 1909

Villa Högberga är en monumental slottsliknande villa med drag av medeltida kyrka och borgliknande innergård på baksidan, den största privatvillan som någonsin uppförts på Lidingö. Huvudbyggnaden har en längd av cirka 45 m med en total golvyta på cirka 2400 m². Villan planerades med speciell hänsyn till att kunna hysa Klas Fåhraeus stora samling av internationell och svensk konst. Arkitekt var Carl Westman, känd bland annat som arkitekten bakom Stockholms rådhus (uppfört 1909-1915). Villans placering i söderläge högt uppe på Lidingös sydligaste udde, Högudden, vid gränsen mellan Lilla Värtan och Halvkakssundet, valdes med hänsyn till att få bästa möjliga utsikt över vattnet vid Stockholms inlopp.

Carl Westman utformade villan i nationalromantisk stil och använde samma typ av fönster, skorstenar och maskinslagna slamputsade tegel som han använde för Stockholms rådhus. I villan finns flera specialritade rum. Rummet kallat "konstgalleriet" har beskrivits som Westmans djärvaste skapelse i huset som för tankarna till en medeltida gotländsk kyrka. Tegelväggarna i galleriet utformades för att ge en lämplig temperatur och luftfuktighet åt konstverken. David Edström anlitades för att göra reliefer. Rummet har ett speciellt utformat kupat glastak för största möjliga ljusinsläpp men, för att förhindra att målningarna skulle blekas, så konstruerat att solen aldrig kunde lysa direkt på tavlorna. Alla tavlor i huset var originaltavlor. På den ena kortväggen hängde Eugène Janssons "Flottans badhus (Svanhopp)" från 1907. Idag (2009) används konstgalleriet som matsal och festlokal.

KonstgalleriRedigera

Bland internationell konst som Fåhraeus hade samlat i villan kan nämnas verk av Paul Cézanne, Gustave Courbet, Édouard Manet, Claude Monet, Edvard Munch, Rembrandt, Pierre-Auguste Renoir, Vincent van Gogh och Gustav Vigeland. I den stora konstsamlingen av svenska konstnärer ingick bland annat verk av Richard Bergh[2], Leander Engström, Gösta von Hennigs, Ernst Josephson (bland annat målningen En skandal i societeten), Nils Kreuger, Carl Larsson, Karl Nordström, Anders Zorn och Eugène Jansson.

KinarummetRedigera

"Kinarummet" byggdes som en tillbyggnad under 1916 för att härbärgera Fåhraeus omfattande östasiatiska konstsamling. (Fåhraeus gjorde många resor utomlands, bland annat till Kina). Rummet hade från golv till tak tjocka träpelare, som prytts med detaljrika sniderier av Aron Sandberg, där även husets ägare finns utsnidad, omgiven av två kinesiskor, samt en öppen spis designad av J.A.G. Acke.

TrädgårdenRedigera

Trädgårdsarkitekt Rudolf Abelin anlitades för utformning av parken till huset i japansk stil med tallbevuxna terrasser. En av dåtidens stora kulturskribenter Carl Gustaf Laurin ansåg att Villa Högberga var ett av de vackraste privata hemmen i Sverige vid den tiden och yttrade vid ett tillfälle när han stod på terrassen utanför villan och blickade ut över Lilla Värtan; "Jag känner mig som en gud här om jag inte hade haft lite reumatism i högra axeln".

En samlingsplats för tidens kulturelitRedigera

Klas Fåhraeus och hans hustru Olga Björkegren ingick i en krets av kända konstnärer och kulturelit som regelbundet träffades och där Villa Högberga ofta fungerade som en samlingsplats. På den stora målningen Vännerna[3] av Hanna Pauli (1864-1940), ses från vänster Betty Hirsch, Olga Björkegren, Lisen Bonnier, Hanna Bendixon, Ellen Key, Georg Pauli, Karl Otto Bonnier, Richard Bergh, Gerda Bergh (gift med R. Bergh), en okänd man, Arthur Bendixon och längst till höger Klas Fåhraeus.

Villa Högberga fungerade också periodvis som inspirationsmiljö för unga lovande konstnärer som kostnadsfritt kunde få bo där för att utvecklas i sitt yrke.

Lågkonjunkturen i slutet på 1920-taletRedigera

I slutet av 1920-talet i samband med den världsomfattande lågkonjunkturen fick Fåhraeus ekonomiska problem och tvingades 1926 sälja 300 av sina dyraste konstverk. Några köptes in av Nationalmuseum men merparten såldes till utländska köpare. I slutet av 1920-talet blev Fåhraeus också tvungen att sälja hela fastigheten och familjen flyttade ut till en liten villa i Äppelviken.

Nya ägare och en ny tidRedigera

Fastigheten såldes omkring 1930 till diplomaten och konstsamlaren Harry Ax:son Johnson, som tvingades sälja fastigheten redan 1932. Köpare var Stiftelsen Håkanssons minne, som utnyttjade den som sjukhem fram till 1963.

År 1964 köpte Landstingsförbundet fastigheten för att ha som skola och kursgård. År 1993 gick också Apoteksbolaget in som delägare. Det drevs av dessa ägare som en kommersiell anläggning med inriktning mot företagskonferenser och större sammankomster. Den totala golvytan av samtliga hus är cirka 7.700 m².

Av Fåhraeus stora konstsamling återstår idag i Villa Högberga endast Gottfrid Kallstenius Vår från 1892. En stor del av den ursprungliga fasta utsmyckningen finns dock kvar. Gården har också under åren som konferensgård kompletterats med mycket annan konst. År 1994 gjordes en tillbyggnad i stil med Carl Westmans ursprungsskapelse, kallad Conferencen. År 2003 tillkom Paviljongen, byggd ut över den yttre bergskammen, med inglasat poolrum och panoramafönster med utsikt mot Hustegafjärden, Lilla Värtan och Stockholms inlopp. År 2010 öppnade man Sveriges första toscanska vinfabrik, Högberga Vinfabrik och under våren 2016 slog man upp dörrarna till Högberga Havsspa med varm spa-källa i berget.

Sedan 1985 är Villa Högberga byggnadsminnesförklarad med motiveringen att villan är "ett framstående exempel på det tidiga 1900-talets nationella jugendstil".

BildgalleriRedigera

Se ävenRedigera

  • Villa Ericsson eller Villa Roskull uppförd 1912 på Högudden, ett stycke från Villa Högberga, för Gustaf L.M. Ericsson, går i identisk stil som Villa Högberga. Arkitekter var Torsten Stubelius och Sigurd Lewerentz. Den senare var vid den tiden anställd hos Carl Westman. Fastigheten utgör idag residens för Angolas ambassadör.

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Fasadinskriptionen vid huvudentrén anger 1916 efter tillbyggnaden av den östasiatiska delen med "kinarummet".
  2. ^ Richard Bergh är känd för bland annat målningen Nordisk sommarkväll målad vid Ekholmsnäs gård 1889-1900 på Lidingö.
  3. ^ Målningen Vännerna finns idag på Nationalmuseum.

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera