Gyllenhättad tesia

fågelart i familjen cettisångare

Gyllenhättad tesia[2] (Tesia olivea) är en asiatisk fågel i familjen cettisångare inom ordningen tättingar.[3]

Gyllenhättad tesia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCettisångare
Cettiidae
SläkteTesior
Tesia
ArtGyllenhättad tesia
T. olivea
Vetenskapligt namn
§ Tesia olivea
AuktorMcClelland, 1840
Synonymer
  • Grönhättad tesia

Utseende redigera

Gyllenhättad tesia är en mörk och mycket liten (9 cm) fågel som har så kort stjärt att den verkar sakna den. Jämfört med gråbröstad tesia (Tesia cyaniventer) är den mörkare grå under och den gula undre näbbhalvan saknar mörk spets. Ovansidan är grön, med ljusare gyllene anstrykning på hjässan.[4]

Utbredning och systematik redigera

Gyllenhättad tesia förekommer från nordöstra Indien till södra Kina, Myanmar, nordvästra Thailand, norra Laos och Tonkin.[3] Den delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

  • Tesia olivea olivea – östra i Himalaya till södra Kina och Myanmar
  • Tesia olivea chiangmaiensis – norra Thailand till norra Vietnam

Familjetillhörighet redigera

Gyllenhättad tesia placerades tidigare i den stora familjen sångare (Sylviidae). DNA-studier[6] har dock visat att arterna i familjen inte är varandras närmaste släktingar och har därför delats upp i ett antal mindre familjer. Gyllenhättad tesia med släktingar förs idag till familjen cettisångare (Cettiidae[5] eller Scotocercidae[3]) som är nära släkt med den likaledes utbrytna familjen lövsångare (Phylloscopidae) men också med familjen stjärtmesar (Aegithalidae).[3] Även de två afrikanska hyliorna, numera urskilda i egna familjen Hyliidae, anses höra till gruppen.

Levnadssätt redigera

Gyllenhättad teisa förekommer i tät undervegetation i fuktig huvudsakligen städsegrön skog,[4] Där födosöker den på marken, troligen efter ryggradslösa djur och dess larver.[7] Information saknas om dess häckningsbiologi.[7]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.[8]

Namn redigera

Tesia kommer från nepalesiska namnet Tisi för gråbröstad tesia.[9]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Tesia olivea Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  6. ^ Alström, P.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. & Sundberg, P. (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015 PDF fulltext
  7. ^ [a b] Clement, P. (2018). Slaty-bellied Tesia (Tesia olivea). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58728 2 oktober 2018).
  8. ^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera