Den gyllene porten, som den kallas i kristen litteratur, är den äldsta av de nuvarande portarna i Gamla Jerusalems stadsmur. Porten finns i mitten av den östra sidan av Tempelberget. På arabiska är porten känd som det eviga livets port. I gamla tider var porten känd som den vackra porten. Den gyllene porten är en av få förseglade portar i Gamla Jerusalems stadsmur.

Den gyllene porten, Sha'ar Harachamim

Historia

redigera

Rester av en mycket äldre port, som kan dateras tillbaka till det andra judiska templets tid, hittades.[1] Den nuvarande byggdes förmodligen på 520-talet e.Kr, som en del av Justinianus I:s byggnadsprogram i Jerusalem, ovanpå ruinerna av den tidigare porten i muren. En alternativ teori hävdar att den byggdes under senare hälften av 600-talet av bysantinska hantverkare anställda av umayyadiska kalifer.

Den tidigare porten på samma plats tros ha använts för rituella ändamål under biblisk tid.

Religiös betydelse

redigera

Enligt judisk tradition brukade Shekhinah (שכינה), den gudomliga närvaron, framträda och gå genom denna port och kommer att visas igen när Messias kommer (Hesekiel 44:1-3[2]) och en ny port ersätter den nuvarande; det är därför judar brukade be om nåd vid den gamla porten på denna plats.[3] Därav namnet Sha'ar Harachamim (שער הרחמים), Nådeporten. I kristna apokryfa skrifter var porten skådeplats för ett möte mellan Marias föräldrar Joakim och Anna. De bådas möte vid den gyllene porten blev därför ett vanligt motiv i målningar som avbildade scener ur Jungfru Marie liv.

I judisk tradition är Gyllene porten den genom vilken Messias kommer att träda in i Jerusalem. Den osmanske sultanen Süleyman I spärrade av porten 1541 för att förhindra Messias inträde. Muslimerna anlade också en begravningsplats framför porten, i tron att föregångaren till Messias, Elia, inte skulle kunna passera eftersom han är en kohen. Det var dock felaktigt eftersom en kohen har tillåtelse att besöka en begravningsplats där i första hand icke-judar är begravda.

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ The Golden Gate - Gate of Mercy - Jerusalem Walls Arkiverad 16 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Hesekiel 44:1-3, Bibeln.se, läst 8 september 2016
  3. ^ AJE - Jerusalem 3000 - The Golden Gate Arkiverad 22 augusti 2003 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

redigera