Öppna huvudmenyn
Ej att förväxla med arkitekten Gustaf Petterson (Gustaf Emil Nicholaus Petterson) (1855-1933) vid Överintendentsämbetet
Gustaf Pettersson
Gustaf E. Petterssons ritningssignatur

Gustaf E. Pettersson, född 20 mars 1887, död 18 februari 1925 i Stockholm, var en svensk arkitekt och byggmästare. Han var anställd arkitekt vid Stockholms fastighetskontor, egnahemsavdelningen. Pettersson var en av arkitekterna som formgav bebyggelsen i de tidiga trädgårdsstäderna i Stockholm.

Gustaf Pettersson fick sin utbildning till arkitekt vid Tekniska skolan och Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

1910 blev han anställd arkitekt vid Stockholms stads lantegendomsnämnd och 1920 vid fastighetskontorets egnahemsavdelningen. Som sådan ritade han både småhus och flerbostadshus bland annat i Gamla Enskede, Enskededalen, Äppelviken, Smedslätten, Ålsten, Höglandet och Nockeby ofta tillsammans med kollegerna Edvin Engström och Gustaf Larson. För Stockholms Kooperativa Bostadsförening ritade han bostadshus i kvarteren Bälgen, Motorn och Vingen, vid Västeråsgatan i Rödabergsområdet (1916-1925) tillsammans med Engström och Larson.[1]

Gällande "Enskede trädgårdsstad" var Pettersson arkitekt bakom bebyggelsen med flerfamiljshus i kvarteret Hälftenbruket längs Sockenvägen som han ritade 1911 och i kvarteret Plöjaren vid Nynäsvägen ritad 1922. Bland småhusen stod han för Typhus XII, ett enfamiljshus om tre rum och kök som uppfördes i två exemplar 1912. Han ritade även stadsplaner, bland annat i Enskededalen (tillsammans med Axel Dahlberg). I trädgårdsstaden Enskededalen gestaltade han flerfamiljshus och dubbelhus i kvarteren Tröskverket och Gammelsmedjan. År 1922 gav han ut en samling typritningar med ritningar på hus tänkta för arbetare.[2] För Stockholms stads fastighetsnämnd ritade Pettersson 1919-1922 Magnebergsvägen 1-26 i Enskede.[3]

De första ritningarna till biografen, Bromma-Teatern i Alvik, det som nu är Alviks Måleri eller Måleributiken i Alvik AB, signerades tidigt 1920 av både S.E. Lundqvist och G.E. Pettersson. Det var Gustaf E. Pettersson som fullbordade planerna till hösten 1920. Biografen byggdes 1921-1922 och den första föreställningen gavs den 27 september 1921.[4]

Bilder, verk i urvalRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Henrik O Andersson, Fredric Bedoire, Stockholms byggnader, Prisma, 1991, sidan 259. ISBN 91-518-1841-8.
  2. ^ Rådberg (1994), ss 28-29
  3. ^ Henrik O Andersson, Fredric Bedoire, Stockholms byggnader, Prisma, 1991, sidan 275. ISBN 91-518-1841-8.
  4. ^ Brommaboken 1998, Bromma Hembygdsförenings Årsskrift, Årgång 69, sidorna 41-47.

Externa länkarRedigera