Grijs är ett namn för flera medeltida ätter från Danmark och Sverige. Den äldsta var en uradlig dansk-svensk frälsesläkt från Hellerup i Ljungby socken, Hallands län, vilken utdog redan 1639, när Halland fortfarande tillhörde Danmark. Den yngre släkten var en östgötsk adlig ätt Grijs, vilket utdog redan 1641. Den här ätten har inte någon koppling till halländska-västgötska ätten Grijs, som introducerades på svenska Riddarhuset 1633, vilket utslocknade senare under 1600-talet.

Grijs
en röd femuddig stjärna i vitt fält
StamfarArild Grijs till Hellerup
Adlad1487 (nytt adelsbrev 1546)
Danmark Adel i Danmark
NaturaliseradUradlig
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad1639

Medeltida ätten GrisRedigera

  • Esger Gris, sockenpräst i Lerum, upplåter till drottning Margareta allt vad han äger i Danmark. (1410) [1]
  • Olof Grijs, slottsfogde på Örebro slott 1422 [2] [3]
{{{1}}}

Samma år, 1422, nämns han i ett dokument rörande Matts Körning och hans hustru Ragnhild, Mats Körnings barn var dött när det skars ur hans döda hustrus kropp: [4] [5] [6]

Riddarna Knut Uddsson, Nils Bosson, Karl Bonde, lagman i Västmanland, och Nils Mattsson, underlagman i Uppland, dömer i närvaro av hela domkapitlet och ett stort antal riddare och svenner i en arvstvist mellan Finvid Jönsson och Ulf Staffansson å ena sidan och Matts Körning å den andra. Då Matts Körnings hustru Ragnhild dog var hon havande och mannen lät därför skära upp hennes kropp och då barnet var levande yrkade han på arvsrätt efter barnet. Denna rätt bestreds av de båda andra, vilka sa att barnet dött i moderlivet. På domkapitlets uppdrag hade herr Simon, kyrkoherde i Husby i Lyhundra härad, rannsakat om detta och förklarade nu under ed att barnet inte varit vid liv. Talas om ett lagmansting och ett brev av Hans Kröpelin och Olof Gris och om att Matts Körning bekänt att hustrun avlidit ’innan mannen kom i gården som skulle uppskära henne’. På grundval härav tilldöms Finvid Jönsson och Ulf Staffansson arvsrätten. Utfärdarna beseglar tillsammans med domkapitlet, Karl Larsson, Gregers Magnusson, Erik Nilsson, Knut Eskilsson, Isak Isaksson, Arend ”Pinno”, Lydeke van Bergen, Erik Ingemarsson, Harald Olofsson, Erik Jonsson, Sven Turesson(?), Nils Krok och Erik Karlsson, vilka närvarade.
– SDHK-nr: 19796
  • Klaus Gris, borgare i Nyköping, nämnd 1445: [7][8]
SDHK-nr: 24708
  • 1448; Lars Gris, landsköpman, erkänner på lagmansting att han av Jon Sibbiörsson i Tavle (i Umeå socken) emottagit 10 mark som arv.[9] Lars Gris var troligen bror till fiskeborgarna Gris i Stockholm.[10] [11]

1478; Östen Gris pantsätter en kvarn och en äng i Mogata sn i Hammarkinds hd till Drottens kyrka. Utfärdaren ber borgmästaren i Söderköping Störkar Karlsson och rådmannen där Peter Andersson att beseglar. [12]

  • 1479; Anna Arvidsdotter (g.m. riddaren Joachim Gris) tillskriver Åke Jönsson (Svarteskåning) bl.a. om vissa gods, som är hennes och andra som är Olof Stigssons (Krognos); föreslår att hon träffar herr Åke i Halmstad och där skiftar gods med honom m.m. [13]
  1. 1501; Sonen Sten Gris nämns Anna Arvidsdotter befullmäktigar sin son Sten Gris att sälja hennes del i ”Hallqwie” gård Halkved i Funbo socken, Rasbo härad), som hon ärvt efter sin frände Erik Jönsson. [14]
  • 1501, Stig Gris; Väpnaren Stig Gris säljer till Erik Turesson i Benhamra den rätt som tillfallit hans mor fru Anna i Hallkved (i Funbo socken) efter hennes frände Erik Jönsson. [15]
  • 1530: Arild gris; Göstaf Matsson säljer till Arild Gris i Hellerup gårdarna Högared i Ljungby sn och Björnhult i Stafsinge sn i Faurås hd, som han fått i byte av fru Brita på Åkerö enligt brev. [16]

Halländska ätten GrijsRedigera

  1. Mårten Grijs, som ägde frälsejord i Faurås härad i Halland nämnd åren 1490–1496.[17]
    1. Arild Grijs, till Stensgård, Jonsjö och Struksjö var gift med Ingrid Bosdotter (Oxehufvud).[18]
      1. Torkel Grijs till Halla och Vinga (levde 1594) Förseglade 1560, bland adeln, Konung Gustaf I:s Testamente och 1561 Ständernas Bevillning. Torkel Grijs var gift 1) med Britta Torstensdotter, dotter till Torsten Nilsson Krumme och hans hustru Ingrid Arvidsdotter, och 2) med Elseby Bröms
        1. Mårten Grijs till Staffanshagen (död före 1630), gift 1) med Margareta Hansdotter, dotter till Hans Torstensson (Forstenasläkten) och 2) med Carin Söfrinsdotter (Kijl).
          1. Torkel till Lunden i Gärdhems socken. Kapten. Gift med Margareta Soop, dotter till Hans Åkesson Soop och Elin Kagg.
            1. Brita, död 1672-07-02 och begraven i Fågelås kyrka Skaraborgs län. Gift 1640 med översten Olof Svensson, adlad Bröstfelt, född 1613, död 1686.
            2. En dotter. Gift med Nils Larsson.
          2. Carin, levde 1660. Gift före 1633 med majoren och vice landshövdingen Lake, född 1598, död 1656.
        2. Arvid Grijs till Påbo i Ullasjö socken . Gift med Carin Håkansdotter.
          1. Brita Arvidsdotter. Gift med ryttaren Jöns Andersson i Påbo.
        3. Maria. Gift med ryttmästaren Bengt Larsson Hierta, stamfader för ätten Hierta vilken en tid förde Grijsättens vapen med den femuddiga stjärnan.

Östgötska ätten GrijsRedigera

Grijs
 
StamfarTorkel Grijs till Lunden
Adlad1633 (förnyad adelsbrev)
  Sveriges riddarhus
Introducerad1633
Gradadlig ätt nr 192
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1600-talet
  1. Anders Grijs till Sätra i Röks socken, Östergötlands län (död 1587), Häradsfogde i Norra Vedbo och Vista härad i Småland 1569–15711. Häradshövding i Lysings härad i Östergötland och fogde på Vadstena slott 1578–1587. Adlades av kung Johan III 1585. Han fick vid adlandet till vapen en åt höger gående vit gris med tre gyllne äpplen, två ovan ock ett under, i blått fält; men vid sonens introduktion upptogs ättens gamla vapen, en fem uddig röd stjärna i guldfält. Begravd i Vadstena klosterkyrka. Gift med Gunilla, dotter till Peder Kristersson (Halvhjort av Flishult)och Brita Silfversparre.
    1. Peder Grijs, innehade Sätra 1610. Ett läsfel av Udde Grijs.[19]
    2. Udde, till Karleby. Var död barnlös 1645. Gift med sin systers svägerska Cecilia Duse, dotter till Nils Bengtsson Duse.
    3. Claes.
    4. Margareta, till Karleby. Levde 1665. Gift med Bengt Duse.
    5. Kerstin, till Skravestad. Gift med kaptenen Knut Ulf af Horsnäs.
1. Jonas (Andersson) Grijs till Orreda, kapten, tillnamnet är omnämnd från 1640[20], troligen inte sonson till Anders Grijs. År 1655 ihjälskjuten i duell.
1. Jon, född posthumus, döpt 1655 på Orreda.
  1. ? Brita, levde änka 1639. Gift med kaptenen Gideon Michaelsson Uggla.
  2. ? Anna. Gift med överstelöjtnanten Bertil Theus.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ SDHK-nr: 17538
  2. ^ Waldén s. 31-37.
  3. ^ SDHK-nr: 19866
  4. ^ SDHK-nr: 19796
  5. ^ H. Gillingstam, Ätten siöblads medeltida släktförbindelser (1949), s. 24.
  6. ^ Jfr S. Engström, Bo Jonsson I (1935), s. 7.
  7. ^ SDHK-nr: 24708
  8. ^ Nyköpings stads historia, 1, medeltid och vasatid intill 1622, 1973
  9. ^ SDHK-nr: 39674
  10. ^ Stockholms stadsböcker från äldre tid, Stockholms stads skottebok 1460–1468, 1926.
  11. ^ Rosenbahr, Christer: Nytt ljus över släkten Grijs i Umeå under medeltiden, Släkten 2017/1, medlemstidning för Södra Västerbottens Släktforskare.
  12. ^ SDHK-nr: 30370
  13. ^ SDHK-nr: 30490
  14. ^ SDHK-nr: 34329
  15. ^ SDHK-nr: 34359
  16. ^ SDHK-nr: 38957
  17. ^ Östensson, Stig. Radanmärkningar till supplement till den introducerade svenska adelns ättartavlor 1, svensk genealogisk tidskrift 2008/2.. 
  18. ^ Elgenstierna: ätten Grijs med nr. 192
  19. ^ Rusttjänstbevillning, frälse- och rusttjänstlängder till 1632, Riksarkivet
  20. ^ Avlöningshandlingar från 1636, Militiekontoret, Krigsarkivet

Vidare läsningRedigera

  • Grijs, Oxehufvud och Silfversparre i Släkt och Hävd 2001:2-3, sidan 180-184, av Stig Östenson