Gulskäggig busksparv

fågelart i Sydamerika

Gulskäggig busksparv[2] (Chlorospingus parvirostris) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]

Gulskäggig busksparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteChlorospingus
ArtGulskäggig busksparv
C. parvirostris
Vetenskapligt namn
§ Chlorospingus parvirostris
AuktorChapman, 1901
Utbredning
Synonymer
Gulskäggig busktangara

Utseende redigera

Gulskäggig busksparv är en rätt färglös fågel, med olivgrön ovansida, grå undersida, ljust öga och gult på strupen som sträcker sig runt nacksidorna. Arten är mycket lik gulstrupig busksparv, men notera denna arts form på det gula på strupen samt det vitare ögat.[4]

Utbredning och systematik redigera

Gulskäggig busksparv delas in i tre underarter:[3]

Familjetillhörighet redigera

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8] Samma studier visar också att busksparvarna i Chlorospingus, tidigare placerade i familjen tangaror (Thraupidae), är en del av familjen.

Levnadssätt redigera

Gulskäggig busksparv hittas i molnskog i höglänta bergstrakter. Där ses den vanligen i par eller smågrupper, rätt lågt ner inne i skog, ofta i skuggiga raviner nära rinnande vattendrag.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Namn redigera

Arterna i Chlorospingus kallades tidigare busktangaror, men har döpts om till busksparvar för att förtydliga korrekta familjetillhörigheten. De arter i Pipilo och Melozone som tidigare kallades just busksparvar har istället bytt namn till snårsparvar för att undvika förväxling och för att de står nära snårsparvarna i Atlapetes.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Chlorospingus parvirostris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Hilty, S. (2020). Short-billed Chlorospingus (Chlorospingus parvirostris), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.shbbut1.01
  5. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  6. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  7. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  8. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar redigera