Gulstrupig busksparv

fågelart i familjen amerikanska sparvar

Gulstrupig busksparv[1] (Chlorospingus flavigularis) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[2]

Gulstrupig busksparv
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteChlorospingus
ArtGulstrupig busksparv
C. flavigularis
Vetenskapligt namn
§ Chlorospingus flavigularis
Auktor(Sclater, 1852)
Utbredning
Synonymer
Gulstrupig busktangara

Utseende redigera

Gulstrupig busksparv är en rätt färglös tangaraliknande amerikansk sparv. Den har olivgrön ovansida, gråaktig undersida och tydligt gult på strupe och undre stjärttäckare. Liknande gulskäggig busksparv har mer utsvängda gula mustaschstreck, ej gult på hela strupen, och grå ögon, ej brunröda.

Utbredning och systematik redigera

Gulstrupig busksparv delas in i tre underarter:[2]

  • Chlorospingus flavigularis hypophaeus – förekommer i bergsskogarna i västra Panama (Chiriquí till Veraguas)
  • flavigularis/marginatus-gruppen

Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN hypophaeus som den egna arten "orangestrupig busksparv".

Familjetillhörighet redigera

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[3][4][5][6] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[6] Samma studier visar också att busksparvarna i Chlorospingus, tidigare placerade i familjen tangaror (Thraupidae), är en del av familjen.

Levnadssätt redigera

Gulstrupig busksparv hittas i Anderna i förberg och den subtropiska zonen på 700 till 1800 meters höjd. Där är den rätt vanlig och påträffas vanligen i smågrupper som följer med kringvandrande artblandade flockar.

Status redigera

IUCN hotkategoriserar underartsgrupperna (eller arterna) var för sig, båda som livskraftiga.[7][8]

Namn redigera

Arterna i Chlorospingus kallades tidigare busktangaror, men har döpts om till busksparvar för att förtydliga korrekta familjetillhörigheten. De arter i Pipilo och Melozone som tidigare kallades just busksparvar har istället bytt namn till snårsparvar för att undvika förväxling och för att de står nära snårsparvarna i Atlapetes.

Noter redigera

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  4. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  5. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  6. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  7. ^ Birdlife International 2016 Chlorospingus flavigularis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  8. ^ Birdlife International 2016 Chlorospingus hypophaeus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.

Externa länkar redigera