Gulpannad timalia
Gulpannad timalia[2] (Schoeniparus variegaticeps) är en liten asiatisk fågel i familjen marktimalior inom ordningen tättingar.[1] Den är endemisk för södra Kina där den anses vara hotad.
| Gulpannad timalia Status i världen: Sårbar[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Marktimalior Pellorneidae |
| Släkte | Schoeniparus |
| Art | Gulpannad fulvetta S. variegaticeps |
| Vetenskapligt namn | |
| § Schoeniparus variegaticeps | |
| Auktor | (Styan, 1896) |
| Synonymer | |
| |
Utseende och läte redigera
Gulpannad timalia är en liten (11,5 cm) timalia. Den är vitaktig på huvudsidan och strupen, avdelat av en bred svart kindfläck, medan pannan är guldgul. Ovansidan är grå och vingpennorna gulkantade med en svart vingpanel i mitten. Stjärten är svart med gulorange kanter längst in på de yttre stjärtpennorna.[1]
Bland lätena hörs ljudliga tjattrande varningar och ett enkelt lockläte. Sången har inte beskrivits.[3]
Utbredning och systematik redigera
Arten förekommer i bergsskogar i södra Kina (östra Sichuan och Guangxi).[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktes- och familjetillhörighet redigera
Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier[5][6][7] Senare genetiska studier[8] visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till tre olika familjer: Schoeniparus i marktimaliorna, Fulvetta och Lioparus i sylviorna, och Alcippe i fnittertrastarna eller i den egna familjen Alcippeidae.
Status och hot redigera
Arten har ett litet och kraftigt fragmenterat utbredningsområde. Den tros också minska i antal till följd av skogsavverkning. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser den därför vara hotad och placerar den i hotkategorin sårbar. Världspopulationen uppskattas till under 10 000 vuxna individer.[1]
Referenser redigera
- ^ [a b c d] Birdlife International 2017 Schoeniparus variegaticeps . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 14 december 2019.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ Collar, N. and C. Robson (2021). Gold-fronted Fulvetta (Schoeniparus variegaticeps), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gofful2.01.1
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
- ^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
- ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
- ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356. [PDF http://macroecointern.dk/pdf-reprints/Cai_MPE_2019.pdf]
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Schoeniparus variegaticeps.- Läten på xeno-canto.org
