Gulgrå sparv

fågelart i familjen fältsparvar

Gulgrå sparv[2] (Emberiza cineracea) är en fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar som förekommer i västra Asien och in i sydostligaste Europa.[3] Den är en mycket sällsynt gäst i övriga Europa, med ett fynd i Danmark och ett i Sverige. Arten är fåtalig och minskar i antal, varför IUCN anser den vara nära hotad.

Gulgrå sparv
Status i världen: Nära hotad[1]
090508-cinereous-bunting-at-Petrified-Forest.jpg
Adult hane på Lesbos, Grekland.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteEmberiza
ArtGulgrå sparv
E. cineracea
Vetenskapligt namn
§ Emberiza cineracea
AuktorBrehm, 1855
Synonymer
  • Glycyspina cineracea
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och läteRedigera

 
Nominatformen fotograferad på grekiska ön Lesbos.

Gulgrå sparv är en stor och slank fältsparv som mäter 16–17 cm. Den har en lång stjärt med vita hörn. Den är mindre streckad än många andra arter inom familjen och har en kraftig ljus näbb. Ryggen är gråbrunaktig med otydliga mörka streck och vingarna har en mer brunaktig ton. Till skillnad från den i övrigt relativt lika honan av svarthuvad sparv har den vita hörn på stjärten.[4]

Den adulta hanen har ett mörkgult huvud med ett kraftigare gult submustaschstreck, strupe och orbitalring. Nominatformen har grå undersida medan den östliga underarten E. c. semenowi har gulaktig undersida. Den adulta honan är brunaktigt grå på ovansidan med en vitaktig strupe och gultaktigt submustaschstreck. Juvenilen har ljus buk och streckat bröst.

Dess lockläte är ett hårt tschrip, och sången ett raspigt zru- zru-zru-zru.

Utbredning och systematikRedigera

Arten beskrevs taxonomiskt 1855 av Christian Ludwig Brehm under sitt nuvarande vetenskapliga namn Emberiza cineracea.[5] Den är nära släkt med ortolansparv (Emberiza hortulana), rostsparv (E. caesia) och bergortolan (E. buchanani).[6]

Gulgrå sparv delas in i två underarter med följande utbredning:[3][5]

Under flyttningen ses den i Mellanöstern och i östra Egypten, nominatformen främst i Levanten (sällsynt på Cypern och semenowi främst på Arabiska halvön.

17–19 maj 2019 observerades en hane av underarten semenowi vid HoburgenGotland.[7] Ett fynd har även gjorts i Danmark, 28 maj 2005[8] samt i Tyskland.[9]

EkologiRedigera

Gulgrå sparv häckar i torra steniga bergssluttningar. Den lever som andra arter inom familjen övervägande av frön men tar även insekter, speciellt när den matar sina ungar. Den lägger vanligtvis tre ägg per kull.[5]

Status och hotRedigera

Gulgrå sparv har en rätt liten värdspopulation på endast 8 600–13 600 vuxna individer och tros minska i antal på grund av habitatförstörelse.[1] IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1]

NamnRedigera

Gulgrå sparvens vetenskapliga artnamn cineracea betyder "askgrå", efter latinets cinis eller cineris för "aska".[10]

ReferenserRedigera

Delar av artikeln bygger på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Cinereous Bunting, läst 2012-11-21

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2019 Emberiza cineracea . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 399. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ Päckert, M., Sun, Y.-H., Strutzenberger, P., Valchuk, O., Tietze, D.T. & Martens, J. (2015) Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau. Vert. Zool. 65(1): 135–150.
  7. ^ Raritetskommittén, BirdLife Sverige: Raritetskatalogen, birdlife.se/rk/raritetskatalogen
  8. ^ Tarsiger.com Fynd av gulgrå sparv i Västpalearktis
  9. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 234. ISBN 978-84-941892-9-6 
  10. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

KällorRedigera

Externa länkarRedigera