Gulbröstad fnittertrast

asiatisk fågelart

Gulbröstad fnittertrast[2] (Pterorhinus gularis) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Gulbröstad fnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Bird Rufous-vented Laughing Thrush IMG 9587.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläktePterorhinus
men se text
ArtGulbröstad fnittertrast
P. gularis
Vetenskapligt namn
§ Pterorhinus gularis
Auktor(McClelland, 1840)
Synonymer
  • Garrulax gularis
  • Ianthocincla gularis
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och levnadssättRedigera

Gulbröstad fnittertrast är en medelstor (23–25,5 cm) och långnäbbad, tillbakadragen fnittertrast. Den har svart ögonmask samt gult på hake, strupe och bröst. Vidare är den rostfärgad på flanker och undergump, rostbrun ovan och även stjärten är rostfärgad utan vita spetsar som hos liknande gulstrupig fnittertrast. Fågeln hittas i tät städsegrön undervegetation.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Gulbröstad fnittertrast förekommer från östra Bhutan till nordöstra Indien, norra Myanmar och norra Laos.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

SläktestillhörighetRedigera

Gulbröstad fnittertrast placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax,[1] men den taxonomiska auktoriteten Clements et al lyfte ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[5][6] Senare studier visar dock att Garrulax i begränsad mening består av tre utvecklingslinjer som skildes åt för mellan sju och nio miljoner år sedan, varav Ianthocincla är en.[7]även inom Ianthocincla. Författarna till studien rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, på så sätt att gulbröstad fnittertrast med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Tongivande International Ornithological Congress har följt dessa rekommendationer, vilket även görs här.

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförlust och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt inte ovanlig till sällsynt.[8]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Garrulax gularis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  7. ^ Cibois, A.; Gelang, M.; Alström, P.; Pasquet, E.; Fjeldså, J.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. (2018). ”Comprehensive phylogeny of the laughingthrushes and allies (Aves, Leiothrichidae) and a proposal for a revised taxonomy”. Zoologica Scripta 47 (4): sid. 428-440. doi:10.1111/zsc.12296. 
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkarRedigera