Torsten Gudmund Ernulf (i riksdagen kallad Ernulf i Borås), född 22 november 1914 i Göteborg, död 20 februari 2010 i Borås,[4] var en svensk borgmästare och politiker (folkpartist). Far till forskaren i psykologi Kurt Ernulf.

Gudmund Ernulf
Född22 november 1914[1][2]
Vasa församling[1][2], Sverige
Död20 februari 2010[1] (95 år)
Borås Gustav Adolfs församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2]
Befattning
Borgmästare (1963–1981)[2]
Förstakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1965–1970)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Västra Götalands läns södra valkrets (1971–1974)[3]
Politiskt parti
Liberalerna
Redigera Wikidata

Gudmund Ernulf, som var son till en civilingenjör, blev juris kandidat vid Lunds universitet 1938 och gjorde därefter domstolskarriär. Han blev assessor i Hovrätten för Västra Sverige 1950 och var hovrättsråd där 1957-1963, varefter han var borgmästare i Borås till 1981.

Ernulf var riksdagsledamot 1965–1973, åren 1965–1970 i första kammaren för Göteborgs stads valkrets och 1971–1973 i enkammarriksdagen för Älvsborgs läns södra valkrets.

I riksdagen var Ernulf bland annat ledamot i första lagutskottet 1965-1968, tredje lagutskottet 1969–1970 och justitieutskottet 1971–1973. Han var främst engagerad i rätts- och kriminalpolitik. Ernulf avled i mars 2010. En runa över honom författad av vännen och kollegan Lars Sundin publicerades i Svenska Dagbladet den 13 mars 2010.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Ernulf, Torsten Gudmund, läst: 13 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 82, Ernulf i Borås, T Gudmund, läst: 5 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2013, (Version 6.0) Sveriges släktforskarförbund (2014) ISBN 9187676648

Litteratur redigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 82
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 188