Grimsta, Stockholm
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Grimsta är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Den tillhör stadsdelsområdet Hässelby-Vällingby Den gränsar till Hässelby strand, Hässelby gård, Vällingby, Råcksta och Blackeberg samt har vattengräns till Lovön i Ekerö kommun. Stadsdelen omfattar även Grimsta naturreservat.
Grimsta | |
Vy över Grimsta och Grimstaskolan i maj 1988 | |
Kommun | Stockholm |
---|---|
Kommunområde | Västerort |
Stadsdelsområde | Hässelby-Vällingby |
Distrikt | Vällingby distrikt |
Bildad | 1951 |
Antal invånare | 4 904 (2021) |
Landareal | 256 hektar |
Postort | Vällingby |
Postnummer | Lägsta: 162 00 Högsta: 162 88 |
Historia
redigeraI Grimsta finns bland annat en stensättning, en gravhög och några fornlämningar som pekar på att området varit bebott sedan mycket länge. Grimsta gård var en arrendegård under Hässelby slott, och ett par av gårdens hus fanns kvar en bit in på 1950-talet. Ett av de äldsta husen i Grimsta är det hus som ligger strax intill Kanaanbadet. Det uppfördes under 1880-talet som sommarbostad åt snusfabrikören Knut Ljunglöf. Vid Kvarnviken har det sedan 1600-talet bedrivits kvarn- och sågverksamhet. Både kvarnen, kvarnmagasinet och mjölnarbostaden uppfördes på 1880-talet och var i drift fram till 1931.
Grimsta, och övriga delen av Spånga församling, inkorporerades med Stockholms stad 1949. I den första stadsplanen från 1949 hade kommunen tänkt att området skulle bebyggas med egnahemsområden, precis som i bland annat Norra Ängby. Planen revideras 1952 och då var egnahemshusen utbytta mot lamellhus. Tanken var att merparten av den offentliga och kommersiella servicen skulle finnas i Vällingby.[1]
Bebyggelse
redigeraDe flesta kvarter i Grimsta byggdes av kommunala fastighetsbolaget Svenska Bostäder. Den mellersta delen av stadsdelen byggdes 1953-1955, husen i den södra och norra delen byggdes 1956-1958. De flesta husen i det mellersta området består av fyravånings lamellhus ställda i vinkel, uppförda i meanderform med stora vindskyddade gårdar. Ett par experimenthus uppfördes också, bland annat vid Kanngjutargränd, där ett höghus med tolv våningar samt tre lamellhus med tre-fyra våningar uppfördes 1953-1954. De flesta husen i Grimsta ritades av Hjalmar Klemming, chefsarkitekt på Svenska Bostäder.
I början och mitten på 1990-talet fortsatte Svenska bostäder att uppföra ytterligare några bostadshus i kvarteren Guldet, Silvret, Svavlet och Fosforn öster och väster om Grimstaskolan respektive vid Grimstagatan, söder och norr om de fyra punkthusen.[2]
Grimstaskolan uppfördes 1956-1957. Arkitekter var Gösta Nordin och Olof Ellner. I dess aula finns väggmålningar av Einar Forseth. Till skolans tidigare elever hör Kenta Gustafsson, Stoffe och Benny Andersson.[3]
Grimstaskolan, som är en kommunal skola med årskurser F-9, har ca 550 elever och adressen Kanngjutargränd 12, 162 57 Vällingby. Skolan består av sex enheter med varsin närmaste chef. Inom enheterna är lärarna indelade i årskursvisa arbetslag. Grimstaskolan har ett tätt samarbete inom Skapande skola och satsar därför extra på kultur. Med en aktiv satsning på teknik arbetas det också med språkutvecklande arbetssätt. Skolan prioriterar entreprenöriellt lärande. En bred satsning på IT i undervisningen och arbete med läs- och skrivinlärning på lågstadiet. Grimstaskolan deltar i nationella utvecklingsgrupper kring de nationella proven och har ett flertal pedagoger som utvecklar läromedel. [4]
Demografi
redigeraDen 31 december 2021 hade stadsdelen 4 904 invånare, varav 65,68 procent med utländsk bakgrund.[5]
Idrottsplatser
redigeraI Grimsta finns en stor idrottsplats; Grimsta IP. Här finns ett flertal fotbollsplaner och Brommapojkarnas hemmaarena. Vid arenan finns också PEAB-hallen. Ca 500 meter söder om Grimsta IP ligger Grimstafältet, en stor äng för frisksport och modellflyg.
Referenser
redigera- ^ Sunesson, Ola (1998). 3000 år i Grimsta. Grimsta: Svenska Bostäder. Libris 7453448. ISBN 91-630-7519-9
- ^ Ny detaljplan för Svavlet 4[död länk]
- ^ Sunesson, Ola (1998). 3000 år i Grimsta. sid. 61. Läst 2 november 2016
- ^ ”Vår vision och organisation”. Grimstaskolan. http://grimstaskolan.stockholm.se/var-vision-och-organisation. Läst 15 november 2016.
- ^ ”OMRÅDESFAKTA GRIMSTA STADSDEL”. Områdesfakta – statistik om stadens delområden. Stockholms stad. https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/omradesfakta/vasterort/hasselby-vallingby/grimsta.pdf. Läst 27 juni 2022.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Grimsta, Stockholm.