Gråhuvad rostand
Gråhuvad rostand[2] (Tadorna cana) är en afrikansk fågelart som tillhör familjen änder.[3]
| Gråhuvad rostand Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Adult hona. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Underfamilj | Tadorninae |
| Släkte | Gravandsläktet Tadorna |
| Art | Gråhuvad rostand T. cana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tadorna cana | |
| Auktor | (Gmelin, 1789) |
Utseende och läte redigera
Den adulta gråhuvade rostandenmäter ungefär 64 centimeter, har rödbrun kropp och dess vingar är distinkt färgade i svart, vitt och grönt. Hanen har grått huvud medan honorna har vitt ansikte, svart hjässa, nacke och halssidor. Bland lätena hörs olika sorters väsningar och trumpetanden.
-
Hane. -
Utbredning och systematik redigera
Arten häckar i södra Afrika, främst i Namibia och Sydafrika. Under södra halvklotets vinterhalvår flyttar många nordost från sina häckningsplatser till områden där de ruggar. På dessa platser kan stora flockar samlas. Förrymda eller utplanterade fåglar har häckat tillfälligt i Sverige.[4]
Levnadssätt redigera
Gråhuvad rostand påträffas häckningstid i grunda sötvattens- och brackvattenssjöar och floder.[5][6][7] Utanför häckningstid bildar den flockar med flera hundra individer[7][6] i djupa sötvattenssjöar, vattenreningsdammar[5][8][7] eller grunda brackvattensvåtmarker.[9] Den kan också ses längre från vatten i gräsmarker, på åkrar och i fynbos.[10]
Föda redigera
Arten lever under häckningstiden enbart av vegetabilier, dels jordbruksprodukter som majs, säd, potatis, jordnötter, solrosfrön och ris, dels frön, löv och rötter från gräs, vass, säv samt alger.[10] Vintertid är den mer allätande och intar även kräftdjur, insektslarver och armfotingar.[5][10][8] Den födosöker både på dagen och natten.[6]
Häckning redigera
Gråhuvad rostand häckar i upp till sju meter djupa övergivna däggdjurhålor, speciellt av jordsvin men också sydafrikanskt piggsvin eller springhare, som honan väljer och som kan återanvändas i ett antal år.[8] Där lägger hon vanligtvis åtta till tio vita eller gräddvita ägg som hon ruvar ensam i trettio dagar medan hanen vaktar.[8]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Den är en av arterna som ingår i överenskommelsen Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA).
Namn redigera
Fågeln har även kallats kaprostand på svenska.[4]
Källor redigera
- Sinclair, I., Hockey, P., Tarboton, W. (2002) SASOL Birds of Southern Africa, Struik, ISBN 1-86872-721-1
- Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235
Noter redigera
- ^ [a b c] BirdLife International 2012 Tadorna cana Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 422. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b c] del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J. 1992. Handbook of the Birds of the World, Vol. 1: Ostrich to Ducks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ [a b c] Johnsgard, P.A. 1978. Ducks, geese and swans of the World. University of Nebraska Press, Lincoln and London.
- ^ [a b c] Madge, S.; Burn, H. 1988. Wildfowl. Christopher Helm, London.
- ^ [a b c d] Kear, J. 2005. Ducks, geese and swans volume 1: general chapters; species accounts (Anhima to Salvadorina). Oxford University Press, Oxford, U.K.
- ^ Scott, D. A.; Rose, P. M. 1996. Atlas of Anatidae populations in Africa and western Eurasia. Wetlands International, Wageningen, Netherlands.
- ^ [a b c] Hockey, P.A.R., Dean, W.R.J. and Ryan, P.G. 2005. Roberts birds of southern Africa. Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund, Cape Town, South Africa.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör gråhuvad rostand.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
