Goughrörhöna

fågelart i familjen rallar

Goughrörhöna[2] (Gallinula comeri) är en fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.[3] Den förekommer endast i ögruppen Tristan da Cunha i södra Atlanten. IUCN kategoriserar den som sårbar.

Goughrörhöna
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljRallar
Rallidae
SläkteFulica
ArtGoughrörhöna
G. comeri
Vetenskapligt namn
§ Gallinula comeri
Auktor(Allen, 1892)
Synonymer
  • Gallinula nesiotis comeri
  • Porphyriornis comeri

Utseende och läte redigera

Goughrörhönan är en 25 cm lång rall som ytligt sätt är lik rörhönan, men är mindre, mycket kraftigare, mer kortvingad och därmed nästan helt flygoförmögen. Den verkar dock kunna klättra bra och delvis flyga över hinder. Fjäderdräkten skiljer sig också genom svart, ej grått, på hals och undersida, inget vitt på flankerna och kraftigt gröngulfläckade röda ben.[4]

Utbredning och systematik redigera

Goughrörhönan förekommer ursprungligen på ön Gough Island i ögruppen Tristan da Cunha i södra Atlanten men introducerades även på 50-talet till huvudön.[3][1] Vissa behandlar den som underart till tristanrörhönan (G. nesiotis) vars nominatform är utdöd.[5] DNA-studier visar dock att om nesiotis ska betraktas som skild från rörhöna (G. chloropus)[6] bör även comeri urskiljas som egen art.

Levnadssätt redigera

På Goughön hittas goughrörhönan nära kusten, i sumpiga områden och utmed rinnande vattendrag. På Tristanön ses den i ormbunkssnår och återstående stånd av Phylica arborea på bergssluttningen nära bebyggelsen. Födan består huvudsakligen av vegetabilier, men tar även ryggradslösa djur och fas. Den fångar även införda möss och äter av petrellkadaver. Fågeln har observerats födosöka efter ryggradslösa djur i albatrossbon, petrellhålor och bland sopor. Häckningstiden är från september till mars. Den lägger mellan två och fem ägg.[1]

Status och hot redigera

Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som sårbar med tanke på dess begränsade utbredningsområde på endast två små öar. Även om den samexisterar med råttor på Tristan da Cunha och med möss på både Tristan da Cunha och Gough är risken stor för etablering av råttor eller andra skulle påverka beståndet kraftigt. I dagsläget anses beståndet vara stabilt och uppskattas bestå av 8500 vuxna individer.[1]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar George Comer (1858-1937), amerikansk valfångare och samlare av specimen i Sydatlanten.[7]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2014 Gallinula comeri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ del Hoyo, J., N. Collar, and C. J. Sharpe (2020). Gough Moorhen (Gallinula comeri), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.trimoo3.01
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Groenenberg, D.S.J., Beintema, A.J., Dekker, R.W.R.J. & Gittenberger, E. (2008). Ancient DNA elucidates the controversy about the flightless island hens (Gallinula sp.) of Tristan da Cunha. PLoS ONE 3(3): e1835. doi:10.1371/journal.pone.0001835
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera