Gotlands runinskrifter 309
bildsten med runinskrift i Hangvars kyrka
G 309 är en vikingatida ( senast m 1100-t) bildsten med runinskrift av kalksten i Hangvars kyrka, Hangvars socken och Gotlands kommun.[1]
| Gotlands runinskrifter 309 | |
| Övrigt | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Gotland |
| Län | Gotland |
| Kommun | Gotland |
| Socken | Hangvar |
| Koordinater | 57°50′21″N 18°41′15″Ö / 57.83910°N 18.68757°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Bildsten med runinskrift, upptäcktsplats | |
| - Referens nr. | Hangvar 122:1 |
| Signum | G 309 |
| Runristare | Leiknar |
| Wikimedia Commons: Gotlands runinskrifter 309 | |
| Information från FMIS. | |
Bildstenen hittades på kyrkogården och nu är den endast fragmentariska bevarad i Gotlands fornsal varifrån den är deponerad.[2]
Inskriften redigera
Translitterering av runraden:
- leiknar × raist[i × stain × ok × bro × g]ierþi × [-b]tir × leik(u) × faþur × siin × ok × yb[t]ir × linkorm × broþur × siin × ok × ybtir × botu... ...- × siin ...[1]
Normalisering till runsvenska:
- Læiknarr ræisti stæin ok bro gærði [æ]ftiʀ Læiku(?), faður sinn, ok æftiʀ Lingorm, broður sinn, ok æftiʀ Bot... ... sinn ...[1]
Översättning till nusvenska:
- Leiknar reste stenen och gjorde bro efter Leika(?), sin fader, ok efter Lingorm, sin broder, och efter Bot-..., sin ...[3]
Leiknar kan ha rest också G 300. Brobygge nämns bara på G 203 i Högrän på Gotland. G 309 troligen stod i skogen Forsveden vid vägen mellan Tingstäde och Hangvar. Utrymme för Bot(-ulfʀ, -viðr eller -valdr)s släktskapsförhållande till Leiknar är mycket liten, kanske ryms där ordet māgʀ – svåger.[3]
Källor redigera
- ^ [a b c] Samnordisk runtextdatabas, G 309, 2014
- ^ Fornminnesregistret: Hangvar 122:1
- ^ [a b] Thorgunn Snædal Gotlands runinskrifter 3 (Preliminär version)
Litteratur redigera
_i_Gotlands_Fornsal_-_KMB_-_16000300018226.jpg)
- Thorgunn Snædal Medan världen vakar : studier i de gotländska runinskrifternas språk och kronologi (diss. Uppsala 2002, sid. 82)
- Lindqvist, Sune Gotlands Bildsteine / gesammelt und untersucht von Gabriel Gustafson und Fredrik Nordin; nach erneuter Durchsicht und Ergänzung des Materials herausgegeben von Sune Lindqvist, 1941–1942, s. 68, Monografier / Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien; 28. (Wahlström & Widstrand, Stockholm)
- Myrberg, Nanouschka “Botulf – helgon eller frifräsare?” i ; s. 34–35. Gotländskt arkiv 82, 2010 (Gotlands fornsal, Visby)
- Gustavson, Helmer “Från Martebo till S:t Hans i Visby: runinskrifter på gotländska bildstenar” i Gotlandsbildstenar: järnålderns gåtfulla budbärare; s. 107–114. Gotländskt arkiv; 84 (2012). (Gotlands fornsal, Visby)
- Georg Wallin den yngre Runographia gothlandica, s 96.
- Carl Gustav Gottfried Hilfeling Resejournal år 1800.
- Liljegren, Johan Gustaf (1833). Run-urkunder. P.A. Norstedt & Söner. https://books.google.se/books?id=5GotAAAAMAAJ. Läst 31 mars 2020
- Liljegren, Johann Gustaf (1832). Run-Lära. Norstedt et Söner. https://books.google.se/books?id=6ItfAAAAcAAJ. Läst 31 mars 2020