Glasögonfulvetta[2] (Fulvetta ruficapilla) är en östasiatisk fågel som numera placeras i familjen papegojnäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Glasögonfulvetta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljPapegojnäbbar
Paradoxornithidae
SläkteFulvetta
ArtGlasögonfulvetta
F. ruficapilla
Vetenskapligt namn
§ Fulvetta ruficapilla
Auktor(Verreaux, 1870)
Synonymer
Alcippe ruficapilla

Utseende och läten redigera

Glasögonfulvettan är en liten (10,5–11 cm) fulvetta med rostfärgad hjässa, kantad av en svart linje som går bak i nacken. Den sotfärgade tygeln kontrasterar med en ljus ögonring som gett arten sitt svenska namn. På huvudet syns även ett blekt men otydligt ögonbrynsstreck. Ovansidan är gråbrun, mot övergumpen rostfärgad, medan stjärten är brun. På vingen syns rostkantade vingtäckare och gråkantade handpennor vilket ger den en ljus vingpanel. Strupen är vitaktig med tunna streck, medan resten av undersidan vinfärgad med vitaktig bukmitt. Lätet har inte dokumenterats.[4][5]

Utbredning och systematik redigera

Glasögonfulvetta delas upp i två underarter med följande utbredning:[6]

Tidigare behandlades laosfulvettan (F. danisi) som underart till glasögonfulvettan. Fåglar i södra Kina (Yunnan och Guizhou) tillhör förmodligen denna art, men har ännu inte jämförts med typexemplaret för danisi.[4]

Släktes- och familjetillhörighet redigera

Tidigare behandlades fulvettorna som timalior och placerades i släktet Alcippe, men DNA-studier visar att arterna i Alcippe endast är avlägset släkt med varandra, så pass att de numera placeras i flera olika familjer.[7][8] Fulvettorna är en del av en grupp i övrigt bestående av papegojnäbbarna, den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familjen. Enligt sentida studier[9] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.

Levnadssätt redigera

Glasögonfulvettan hittas i städsegrön ekskog i bergstrakter på mellan 1250 och 2500 meters höjd. Födan består av ryggradslösa djur, men även frön. Den ses enstaka eller i par, utanför häckningstid i större sällskap med upp till tio fåglar eller fler. Dess häckningsbiologi är okänd. Arten är stannfågel.[5][4]

Status redigera

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Den beskrivs som ovanlig till lokalt vanlig.[4]

Namn redigera

Fulvetta är diminutiv av latinska fulvus, "gulbrun", det vill säga "den lilla gulbruna".[10]

Noter redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Fulvetta ruficapilla Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b c d] Collar, N. & Robson, C. (2018). Spectacled Fulvetta (Fulvetta ruficapilla). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59398 18 december 2018).
  5. ^ [a b] MacKinnon, J., & Phillipps, K. (2000). A Field Guide to the Birds of China. Oxford University Press. Oxford. ISBN 0-19-854940-7
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  7. ^ Gelang, M., A. Cibois, E. Pasquet, U. Olsson, P. Alström and P.G.P. Ericson (2009), Phylogeny of babblers (Aves, Passeriformes): major lineages, family limits and classification, Zool. Scripta 38, 225-236.
  8. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  10. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar redigera