Glömminge kyrka
Glömminge kyrka är en kyrkobyggnad i Glömminge socken och tillhör Glömminge-Algutsrums församling på Öland. Den ligger en knapp mil norr om Färjestaden och tillhör Växjö stift.
| Glömminge kyrka | |
| Kyrka | |
 Glömminge kyrka
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Kalmar län |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Växjö stift |
| Församling | Glömminge-Algutsrums församling |
| Koordinater | 56°43′8″N 16°32′1″Ö / 56.71889°N 16.53361°Ö |
| Invigd | 1100-talet |
| Bebyggelse- registret |
21300000023310 |
 Interiör
| |
| Webbplats: Svenska kyrkan på södra Öland | |
KyrkobyggnadenRedigera
Glömminge kyrka är belägen nedanför västra landborgen. Den är en ljus och rymlig salkyrka, välvd med trätunnvalv och försedd med stora rundbågiga fönster. Kyrkan har valmat sadeltak, i öster rakslutet kor och utbyggd sakristia, utformad 1819 efter ritningar av J. C. Serén. I väster finns ett försvarstorn från 1100-talet, förskjutet åt norr i förhållande till långhusets mittaxel och försedd med fyrsidig lanternin, också från 1819. I tornet finns flera våningar, dels välvda, dels med bjälklag, samt en trappa av smala hällar som skjuter ut ur muren i samma genialt enkla konstruktion som östra grindens klivstätta. På södra sidan en högt sittande ingång.
Golvet inne i kyrkan består delvis av medeltida och yngre gravstenar. På norra väggen finns fragment av en kalkmålning från 1400-talet.
HistorikRedigera
Av den medeltida stenkyrkan, kanske från mitten av 1100-talet, är förutom tornet även nordmuren och västgaveln bevarade. Tornet fick åtskilliga anordningar, relaterade till dess funktion som försvarstorn, exempelvis kryphål och högt placerad dörröppning. Omkring 1240 utvidgades kyrkan med en rymlig korsarm med portal i söder. Under 1300-talet tillkom ett långt rakslutet kor.
Sydmuren i denna korsarm blev begränsningslinje åt söder när kyrkan kraftigt ombyggdes 1819. Kyrkan förlängdes österut och omvandlades till den nuvarande salkyrkan. Byggnaden försågs med brutet tak över långhus och sakristia, och tornet kröntes med en fyrsidig lanternin, ett torn som alltså kom att stå asymmetriskt i förhållande till det mot söder utvidgade långhuset. 1852 sattes korsarmens sydportal igen, och en ny portal placerades centralt på sydfasaden. Vid renoveringen 1953 sattes sydportalen från 1852 igen och 1200-talsportalen återupptogs och restaurerades. I övrigt förblev exteriören oförändrad med putsade fasader och stora rundbågiga fönster. 1986 installerades en läktarunderbyggnad under läktarens norra del.
InventarierRedigera
- Altartavla Kristus på korset målad av N. J. Jonsson 1873
- Äldre altartavla Nattvarden målad av Graubner 1740
- Två brudbänkar från 1700-talet
- Predikstol med bilder av evangelisterna, ett arbete av P. M. Hagman 1775
- Dopfunt ritad av kyrkoherde Carl Areskog 1920-1940
- Orgelfasad från 1851
- Fragment av kalkmålning på norra långväggen, från 1400-talet
- Gravstenar, medeltida och yngre, på kyrkgolvet
- Votivskepp Örlogsbriggen Souwenir från 1836
- Primklocka från 1591
BildgalleriRedigera
Kyrkan från sydväst
Exteriör från nordväst
Västra porten
Interiör mot öster
Kyrkorummet mot väster
Dopfunten
Koret
Altartavlan 1873
Predikstol från 1775
Äldre altartavla 1740
Votivskeppet
Tornrummet
OrglarRedigera
- 1641: Mäster Greger (Greger Orgelmakare), Norrköping, (d.1652) bygger en piporgel
- 1672: Gregers orgelverk bränns eller förs bort vid danskarnas härjningar.
LäktarorgelRedigera
- 1851: Orgelbyggare Sven Petter Pettersson, Visby, byggde ett 11-stämmigt orgelpositiv med bihangspedal.
- 1857: Orgelbyggare Nils Petter Petersson, Visby, byggde om orgeln.
- 1933: Firma Olof Hammarberg, Göteborg, byggde en pneumatisk orgel med 14 stämmor.
- 1954: Orgelbyggare Olof Rydén, Stockholm, byggde till orgeln.
- 1961: Ytterligare tillbyggnad av Olof Rýdén.
- 1983: Västbo Orgelbyggeri, Långaryd, tillverkade ett nytt mekaniskt orgelverk med 16 stämmor fördelade på 2 manualer och pedal.
Disposition:
| Huvudverk I | Svällverk II | Pedalverk | Koppel |
| Rörflöjt 8' | Gedackt 8' | Subbas 16' | II/I |
| Principal 4' | Salicional 8' | Borduna 8' | I/P |
| Traversflöjt 4' | Spillpfeife 4' | Koralbas 4’ | II/P |
| Waldflöjt 2' | Kvinta 2 2/3’ | Fagott 16' | |
| Mixtur III chor. | Principal 2’ | ||
| Ters 1 3/5’ | |||
| Krumhorn 8’ | |||
| Tremulant | |||
| Crescendosvällare |
KororgelRedigera
- 1963 byggde firma Olof Hammarberg, Göteborg, en 5-stämmig kororgel med bihangspedal. Disposition okänd.
ReferenserRedigera
Litteratur och källorRedigera
- Ölands kyrkor av Ragnhild Boström. Svenska fornminnesplatser nr 53. Utgiven av Riksantikvarieämbetet 1982.Tryckt av Risbergs Tryckeri AB,Udevalla.
- Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
- Öland Fornborgar, väderkvarnar, kyrkor och slott. Aron Borelius. Håkan Ohlssons förlag. Ö 6986/110
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Externa länkar och källorRedigera
- Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- Glömminge kyrka.
- Ölands kulturarv
- Orgelanders.
Wikimedia Commons har media som rör Glömminge kyrka.
