Gerd Brantenberg
Gerd Brantenberg är en norsk författare, född 27 oktober 1941 i Oslo. Hennes skrivande har fokuserat på kvinnors existentiella, erotiska och sociala problem. Mest känd är nog Egalias døtre (1977; på svenska som Egalias döttrar), en satir om en värld med ombytta könsroller. Välkänd är även Favntak (1983; på svenska som Famntag).[6]
| Gerd Brantenberg | |
 Gerd Brantenberg, 2009. | |
| Född | 27 oktober 1941[1][2][3] (82 år) Oslo[4] |
|---|---|
| Medborgare i | Norge |
| Utbildad vid | Edinburghs universitet Universitetet i Oslo  |
| Sysselsättning | Författare, publicist[5] |
| Noterbara verk | Egalias döttrar |
| Släktingar | Lars Mjøen |
| Utmärkelser | |
| Mads Wiel Nygaards legat (1983) Sarpsborgprisen (1989) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Gerd Brantenberg föddes i en läkarfamilj i Oslo. Därefter växte hon upp i Fredrikstad.[7] Systern Ulla-Mari blev senare framgångsrik som glaskonstnär.[7]
Brantenberg var del av den andra feministiska vågen, som spreds från USA över Europa under 1960- och 1970-talet.[8] I Nordeuropa tillhörde danska Suzanne Brøgger och Vita Andersen pionjärerna. Hon romandebuterade 1973 med Opp alle jordens homofile, på svenska utgiven som Jag är väl inte sån, heller! Där framträdde hon som en förkämpe för homosexuellas rättigheter. Åren 1971–1974 bodde hon i Köpenhamn, där hon arbetade som lektor.[9]
Med nästa bok flyttade Brantenberg fram positionerna. 1977 års Egalias døtre var en dystopisk satir om en värld (landet Egalia) med ombytta könsroller, där kvinnor är aktiva och sexuellt dominanta och männen förpassas till de mer "husliga" rollerna närmare hemmet och familjen. I boken används ordet dam för man, medan människor här heter kvinniskor. I parlamentet fördelas inte mandat utan kvindat.[7] Boken blev en stor försäljningsframgång[8] och har översatts till en mängd olika språk. 2015 gjorde filmregissören Ninja Thyberg Girls & Boys, en kortfilm starkt inspirerad av Brantenbergs bok.[10]
Ett halvdussin av Brantenbergs böcker finns översatta till svenska. Det inkluderar Sangen om St. Croix (1979; Sången om S:t Croix) och Ved bergestedet (1985; Vid färjestället), som båda ägnar sig åt den problemrika barndomen och skoltiden.[6] Sangen om St. Croix ingår i en självbiografisk trilogi som berättar om en uppväxt som lesbisk i en norsk by. Här tas upp ämnen som alkoholism, klassamhället, våld i familjen, könsroller och sexuellt uppvaknande.[7]
1996 kom hon med Augusta og Bjørnstjerne, som handlar om Bjørnstjerne Bjørnson och dennes olyckliga kärlek till Augusta Mjøen. Mjøen var morfars mor till författaren. I 2003 års roman Landssvikersken presenteras Norge under första halvan av 1900-talet, genom ögonen på en tysk kvinna.[6]
Utöver sitt skrivande har Brantenberg sedan ungdomen varit en aktiv feminist. Hon var styrelsemedlem i Norges första förening för homosexuella – Det norske forbundet av 1948[7] och var 1981–1983 även medlem för Den Norske Forfatterforening.[9]
Privatliv redigera
Hon har haft ett förhållande med den danska författaren Vibeke Vasbo, under tiden då båda levde i Köpenhamn i början av 1970-talet.[11]
Bibliografi redigera
Nedan listas norska originalutgåvor samt – med indrag – eventuella översättningar till svenska.
- Opp alle jordens homofile (1973)
- Jag är väl inte sån, heller! (1981), Prisma
- Egalias døtrer (1977), Pax forlag
- Egalias döttrar (1980), Prisma
- Ja, vi slutter … (1978), Pax
- Ja, vi slutar! (1979), Prisma
- Favntak (1983), Aschehoug
- Famntag (1984), Prisma
- St. Croix-trilogin
- Sangen om St. Croix (1979), Aschehoug
- Sången om S:t Croix: en bok om en stad (1948-55) (1980), Prisma
- Ved fergestedet (1985)
- Vid färjestället: öden kring en skola (1955-60), Prisma
- For alle vinder (1989)
- Sangen om St. Croix (1979), Aschehoug
- På sporet av den tapte lyst (1986, medförfattare), Ascheoug
- Eremitt og entertainer (1991)
- Ompadorastedet (1992)
- Augusta og Bjørnstjerne (1996)
- Landssvikersken (2003)
Utmärkelser (urval) redigera
Referenser redigera
- ^ Internet Speculative Fiction Database, Gerd Brantenberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, Gerd Brantenberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Gerd Brantenberg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Gerd Brantenberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gerd-brantenberg. Läst 29 juli 2021.
- ^ [a b c d e] Lager, Hanna (15 februari 2020). ”Månadens feminist: Gerd Brantenberg”. Feministbiblioteket. https://feministbiblioteket.se/manadens-feminist-gerd-brantenberg/. Läst 30 juli 2021.
- ^ [a b] ”feministisk litteratur - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/feministisk-litteratur. Läst 30 juli 2021.
- ^ [a b c d] ”Brantenberg, Gerd”. Nordic Women's Literature. https://nordicwomensliterature.net/se/writers/brantenberg-gerd-2/. Läst 30 juli 2021.
- ^ ”Den kvinnliga blicken -svenska kortfilmer x 4 | Stockholms Feministiska Filmfestival”. sthlmfemfilm.se. https://sthlmfemfilm.se/den-kvinnliga-blicken-svenska-kortfilmer-x-4/. Läst 30 juli 2021.
- ^ Inge-Lise Paulsen & Vibeke Nissen. ”Vibeke Vasbo (1944 - )”. https://www.kvinfo.dk/side/171/bio/1384/. Läst 30 juli 2021.