Georges Sorel

fransk samhällstänkare (syndikalist)

Georges Sorel, född 2 november 1847 i Cherbourg, död 29 augusti 1922 i Boulogne-Billancourt, var en fransk filosof och politisk teoretiker. Sorel är kanske mest känd för sina teoretiska skrifter om den revolutionära syndikalismen. Senare har Sorel genom sina korporativistiskt färgade idéer och sin tro på våldet som politisk metod utövat ett indirekt inflytande på fascismen.[6][7]

Georges Sorel
Född2 november 1847[1][2][3]
Cherbourg
Död29 augusti 1922[2][3][4] (74 år)
Boulogne-Billancourt, Frankrike
BegravdTenay begravningsplats
Medborgare iFrankrike[5]
Utbildad vidÉcole polytechnique
Collège-lycée Jacques-Decour
SysselsättningFilosof, författare, sociolog, ingenjör, fackföreningsperson
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Sorels politiska författarskap inleddes inte på allvar förrän i 40-årsåldern. Han hade tidigare utbildat sig till civilingenjör. Hans politiska ståndpunkter skiftade kraftigt och ofta; han var under en tid imponerad av de historiska lagar som han ansåg att Karl Marx hade upptäckt och anslöt sig till dennes filosofi. Snart kom han dock att förkasta detta, och satte istället sin tilltro till det parlamentariska systemet. Det var efter denna period han istället blev anhängare av syndikalismen; kapitalismens fördärvande inverkan på människor skulle motverkas genom gräsrotsverksamhet i form av fackföreningar. Det är för denna period han främst är ihågkommen idag och det var även då han författade sitt huvudverk Om våldet (Réflexions sur la violence, 1908). Nordin karakteriserar honom som ”den anarkistiske tänkare som hyllade klasskampen, generalstrejken, våldet och som avvisade varje kompromiss med borgerligheten”. [8]

Sorel ändrade emellertid snart uppfattning och gjorde en radikal vändning mot den politiska högern.[9] Bortsett från en kort period omkring den ryska revolutionen 1917 förblev Sorels uppfattningar tillhörande högern. Han uttryckte sin uppskattning för Mussolini och dennes fascism och Sorels egen filosofi kom i sin tur att influera fascismen. Hans filosofi och teori har spelat en väsentlig roll för de nationalistiska diktatursträvandena.[10]

Inflytande på syndikalismen

redigera

Angående huruvida Sorel haft något inflytande på syndikalistisk ideologi skriver George Woodcock att Sorel ”stod inte i någon direkt förbindelse med syndikaliströrelsen och erkändes inte av dess teoretiker Pellotier, Pouget, Paraud och Yvetot”.[11]

Även på ledarplats i tidningen Arbetaren behandlas frågan om Sorels inflytande. År 1938 skriver Bengt Hedin att "Sorels inflytande på de syndikalistiska militanterna har varit lika med noll".

I en ledarartikel från 1943 i samma tidning kritiseras Herbert Tingsten med orden "Hr Tingsten må vara en förträfflig vetenskapsman, men beträffande den syndikalistiska rörelsen har han inte imponerat. Han har fått om bakfoten, att syndikalismen skulle vara starkt präglad av inflytande från Sorel."

Slutligen i ytterligare en ledare från 1944 konstateras att "Sorel är icke den franska syndikalismens fader. Han har icke ens påverkat den franska syndikalismen, vars ideologiska källsprång måste sökas i förra århundradets frihetliga socialism. Inom den franska syndikalistiska fackföreningsrörelsen var det knappast någon vid århundradeskiftet och tiden därefter, som kände till Sorel; den kunde därför icke ha blivit påverkad av honom."[12]

Referenser

redigera
  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Georges-Eugene-Soreltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6sv089x, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00636780030866.[källa från Wikidata]
  4. ^ Internet Philosophy Ontology project, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 7 november 2012, Libris-URI: xv8cg9lg1rf57fl, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Georges Sorel and Syndicalism” (på engelska). Arkiverad från originalet den 4 oktober 2013. https://archive.is/20131004004842/http://web.archive.org/web/20070927091439/http%3A//www.oswaldmosley.com/people/sorel.html. 
  7. ^ Lilla Focus, sidan 790 och 791, uppslagsordet "Sorel"
  8. ^ Nordin, Svante (1998). Filosofernas krig. sid. 40 
  9. ^ Dahl, Göran (2018). Folk och identitet: identitarismen och dess källor (Första utgåvan). sid. 144. ISBN 978-91-88383-37-2. OCLC 1101114629. https://www.worldcat.org/oclc/1101114629. Läst 8 maj 2021 
  10. ^ Tidens Lexikon, sidan 2516, uppslagsordet "Sorel"
  11. ^ George Woodcock: Anarkismen, 1962, sid. 263.
  12. ^ ”Sorel, Georges – Lista på artiklar, småskrifter och böcker av och om Georges Sorel publicerat av syndikalister i Sverige”. SAC Syndikalisterna. Arkiverad från originalet den 12 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200712223118/https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Bibliografier/F%C3%B6rfattarbibliografier/Sorel,-Georges. Läst 8 juli 2020. 

Externa länkar

redigera