George Douglas Kennedy

skeppsbyggare, redare och finansman
Uppslagsordet ”G. D. Kennedy” leder hit. För fartyget som tidigare bar detta namn, se af Chapman (1888).
Ej att förväxla med George Kennedy.

George Douglas Kennedy, född 24 maj 1850 i Göteborg, död där 31 oktober 1916[3], var en varvsdisponent, grosshandlare och redare av skotsk härkomst, verksam i Göteborg.

George Douglas Kennedy
Född24 maj 1850[1]
Göteborg, Sverige
Död31 oktober 1916[1] (66 år)
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningAffärsman
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Föräldrar var rådmannen George Kennedy (1807–1879) och Eleonore Maria Landgren. Efter avlagd studentexamen 1870 började sin karriär på Gamla Varvet, som då ägdes av hans morbror, och där han med början 1872 var disponent i 25 år. Han kom att bli en av de mest inflytelserika personerna i stadens affärsvärld. Kennedy var med i ledningen för Rederi AB Svenska Lloyd och var initiativtagare till bildandet av Rederi AB Transatlantic. Det senare rederiets skolskepp, numera af Chapman, fick namn efter honom. Han var – utan att vara sjökapten – ordförande för Sjömannasällskapets stiftelse och ledamot av flera sjömansinstitutioner. Han var även intressent i en snickerifabrik, försäkringsbolag, Bryggeri AB Kronan och Lindholmens mekaniska verkstad samt en av stiftarna av Göteborgs Handelsbank.

Kennedy var ledamot av både stadsfullmäktige som kyrkofullmäktige och hade ett flertal kommunala uppdrag.

 
Gravvården på Örgryte gamla kyrkogård i Göteborg.

Han gifte sig 1879 med Caroline Åhmansson.

Eftermäle och utmärkelser redigera

Kennedy nämns i inledningen till Evert Taubes sång Eldare på värmen: "Ja, Axel Johnson var det och G.D. Kennedy, och Wilhelm Lundgren ner' i Göteborg, Dan Broström och hans far och ett annat rederi, som om vår linjesjöfart drog försorg."

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] G Douglas Kennedy, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Libris, 1 november 2016, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280 
  4. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  5. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915

Litteratur redigera

  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1902). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 2, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 22-23. Libris 1902902 
  • Jerker Örjans (2007). Sigyn – ett lyckosamt skepp (Första upplagan). Åbo: Stiftelsen för museifartyget Sigyn. ISBN 978-952-92-1869-1 

Webbkällor redigera

Externa länkar redigera