Gabelaakalat

afrikansk fågel i familjen flugsnappare

Gabelaakalat[2] (Sheppardia gabela) är en starkt utrotningshotad afrikansk fågel i familjen flugsnappare.[3] Den är endemisk för Angola.

Gabelaakalat
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteSheppardia
ArtGabelaakalat
S. gabela
Vetenskapligt namn
§ Sheppardia gabela
Auktor(Rand, 1957)

Utseende och läten redigera

Gabelaakalaten är en liten (13 cm), trastliknande fågel utan särskilda särdrag. Ovansidan är dovt brun och undersidan vit eller smitsvit med ett kontrasterande brunt bröstband. Lätet är en sorgesam tvåstavig vissling. Även ett ljust "weeh-weeh-weeh" hörs, uppblandat med mer mekaniska, skrapande ljud.[1]

Utbredning och status redigera

Fågeln förekommer enbart i Angola, i regnskogar i Gabela.[3] IUCN kategoriserar arten som starkt hotad.[1]

Familjetillhörighet redigera

Akalater liksom fåglar som rödhake, näktergalar, stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor behandlades tidigare som en trastar (Turdidae), men genetiska studier visar att den tillhör familjen flugsnappare (Muscicapidae).[4]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Sheppardia gabela Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

Externa länkar redigera