Göta hovrätts byggnad
Göta hovrätts byggnad är en byggnad vid Hovrättstorget, före detta Stora torget i Jönköping. Byggnaden rymmer sedan 1650 lokaler för Göta hovrätt.
.jpg)
Göta hovrätts verksamhet inryms i första hand i två byggnader som är belägna i Hovrättsparken i Jönköping. Äldst är den så kallade Domstolsbyggnaden och efter hand har Ämbetsbyggnaden tillkommit.
Domstolsbyggnaden anses ha ritats av arkitekten Simon De la Vallée och ansvarig byggmästare var Heinrich Gottwaldt. Tomten där hovrätten uppfördes var belägen vid stadens torg, nuvarande Hovrättstorget. Arbetena med uppförandet startade 1639, men bygget drog ut på tiden och avstannade periodvis helt. Hela byggnadens fasad utfördes av kvaderhuggen sandsten från ett stenbrott i Trånghalla nordväst om Jönköping. Från början var tanken att byggnaden skulle bli tre våningar hög, men detta reducerades senare till två våningar. Över huvudentrén mot torget finns fortfarande ett ursprungligt, hugget riksvapen i sandsten. Detta omges av två kolonnetter. På en fris upptill finns initialerna CRS, som står för latinets Christina Regina Sueciae – Kristina Sveriges drottning. Yttertaket fick sin slutgiltiga form med förebild i Riddarhuset. Taket med svängd nederdel var klätt med svart glaserat taktegel och den övre delen i plåt. Arkitekt var troligen Nicodemus Tessin d.ä. som ingav ritningarna härtill 1667. Den ursprungliga invändiga trappan skulle markera institutionens status och upptog en betydande del av byggnaden. Trappan var av trä och hade ett träräcke med så kallade balusterdockor, som fortfarande är bevarade. I den nedre trapphallen var två träskulpturer uppställda. En skulptur föreställde lagen och rättvisan.
År 1650 hade byggnadsarbetena kommit så långt att domstolsverksamheten kunde flytta in i byggnaden. Det första sammanträdet i byggnaden hölls den 27 september 1650.
På 1770-talet uppmärksammades att Domstolsbyggnaden inte bara var i behov av reparationer i allmänhet, utan att ytterväggarna höll på att pressas ut och rasa. Därför anlitades arkitekten vid Överintendentsämbetet Olof Tempelman för att rita en genomgripande ombyggnad. Denna innebar att takkonstruktionen och nästan alla innerväggar skulle rivas och ersättas med nya. Detta gjordes för att stabilisera byggnadskonstruktionen. Dessutom ändrade arkitekten på fönstrens form genom att göra de ursprungliga, nästan kvadratiska fönsteröppningarna högre och med välvd överdel i övervåningen. Interiören ändrades en del och nya snickerier och kakelugnar tillkom. Denna ombyggnad genomfördes 1779-81.
Länge förvarande man hovrättens omfattande arkiv i Domstolsbyggnaden, men en separat arkivbyggnad av trä uppfördes i parken 1816. Efter hand uppstod problem med arkivbyggnaden. Den var uppförd på en del av hovrättstomten som var mycket fuktig och stengrunden började förskjutas. Dessutom ansåg man att det var olämpligt att en arkivbyggnad var uppförd av trä. Trästaden Jönköping hade nämligen drabbats av flera stadsbränder genom tiderna.
På 1850-talet togs flera olika förslag fram till en ny arkivbyggnad av sten, exempelvis av stadsbyggmästare Carl Helenius och arkitekten Johan Adolf Hawerman i Stockholm. När en ny arkivbyggnad uppfördes 1867-68 hade planlösningen skapats av stadsbyggmästaren Wilhelm Witting och fasaderna av Stockholmsarkitekten Albert Törnqvist. Exteriören påminner en del om Domstolsbyggnadens, men fasaderna är putsade och avfärgade i gul kulör. Yttertaket belades med skifferplattor.
Den stora domstolsreformen i slutet av 1940-talet innebar bland annat att hovrätternas förhandlingar inte bara skulle ske byråmässigt utifrån skrivna handlingar från underrätterna. I stället skulle förhandlingarna ske med rätten, parterna och allmänheten närvarande. Detta innebar att man var tvungen att bygga om Domstolsbyggnaden för offentliga förhandlingar. Kontorsutrymmena i Domstolsbyggnaden måste därför ersättas med nya och därför konverterades arkivbyggnadens utrymmen till kontor. Efter detta benämns den gamla arkivbyggnaden som Ämbetsbyggnaden. Ombyggnaden ritades av länsarkitektkontoret i Jönköping genom länsarkitekt Malte Erichs. Erichs var också med och gestaltade förändringen av Hovrättsparken omkring 1950 tillsammans med arkitekten Erik Lundberg.
Hovrättsmiljön förvaltas i dag av Statens fastighetsverk.
Referenser redigera
Tryckta källor redigera
- Bendz, Gunnar (1935). Göta hovrätt genom seklerna. Stockholm: Norstedt
- Franzén, Anders (2016). Göta hovrätt: rättvisans hemvist under fyra sekel. Jönköping: Jönköpings läns museum
- Rosell, Ingrid (1992) Kalmar domkyrka, Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, s. 79, not 85. I diskussionen om förebildliga takformer nämner Rosell att dessa fanns inom profanarkitekturen och nämner Göta Hovrätt, där Tessin. d.ä. fick uppdrag att inge ritningar 1664 som var färdiga 1667, källa Riksregistraturet.