Göran Persson (militär)

en svensk militär

Nils Göran Persson, född 25 oktober 1921 i Lunds stadsförsamling i Malmöhus län, död 5 mars 2001 i Östra Torns församling i Skåne län,[1] var en svensk militär.

Göran Persson
Information
Född25 oktober 1921
Lunds stadsförsamling i Malmöhus län, Sverige
Död5 mars 2001 (79 år)
Östra Torns församling i Skåne län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1944–1982
GradÖverste av första graden
BefälSkånska luftvärnsregementet

BiografiRedigera

Persson avlade officersexamen vid Krigsskolan 1944 och utnämndes samma år till fänrik vid Skånska luftvärnskåren,[2] där han befordrades till löjtnant 1946[3] och till kapten 1955.[4] Han gick Luftvärnsofficersskolan vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1947–1948[5] och Högre tekniska kursen vid Krigshögskolan 1952–1954,[6] inträdde i Generalstabskåren 1956 och tjänstgjorde vid Försvarsstaben 1956–1958 samt vid Planeringsavdelningen i Arméstaben 1958–1961. Han tjänstgjorde vid Luleå luftvärnskår 1961–1963 och befordrades till major 1962.[4] Därefter var han chef för Studieavdelningen vid Arméstaben 1963–1968 och befordrades till överstelöjtnant 1965.[2] Som avdelningschef bidrog han i hög grad till att fastställa kriterier för val mellan vapensystem och lade fast grunderna för en studieteknik som ytterst ledde till beslutet att luftvärnet skulle ersätta automatkanonerna med luftvärnsrobotar. I en nekrolog vitsordas Persson: ”Med sinne för logik och noggrannhet och en stark känsla för den trygghet som ligger i god planering försökte han motverka den ryckighet i förutsättningarna som så ofta drabbar anskaffningen av komplicerade och resurskrävande system.” Från 1967 medverkade han i 1967 års luftförsvarsutredning.[6]

Efter att ha varit lärare vid Luftvärnsskjutskolan 1968–1969 befordrades Persson 1969 till överste, varpå han var chef för Skånska luftvärnsregementet 1969–1975. Han befordrades till överste av första graden 1975 och var luftvärnsinspektör vid Arméstaben 1975–1982.[4] Under hans tid som inspektör verkställdes luftvärnets ombeväpning med robotsystem 70.[6] Persson inträdde i reserven 1982.[2]

Göran Persson invaldes 1973 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[2]

UtmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ [a b c d] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 179. ISBN 91-630-4181-2 .
  3. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1948. Uppsala. 1948. sid. 356 .
  4. ^ [a b c] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 163. ISBN 91-87184-74-5 .
  5. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 123. ISBN 91-8718-418-4 .
  6. ^ [a b c] Norberg, Erik (2001). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/2001): sid. 9. 
  7. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 136 .

Vidare läsningRedigera

  • Norberg, Erik (2001). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/2001): sid. 9–10.