Gåsgam

fågelart i familjen hökfåglar

Gåsgam[2] (Gyps fulvus) är en art i underfamiljen gamla världens gamar som ingår i familjen hökartade rovfåglar.[3][2]

Gåsgam
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Eurasian Griffons - Catalan Pyrenees - Spain MG 4180 (25216946995).jpg
Gåsgamar i Pyrenéerna
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökartade rovfåglar
Accipitridae
UnderfamiljGamla världens gamar
Aegypiinae
SläkteGyps
ArtGåsgam
G. fulvus
Vetenskapligt namn
§ Gyps fulvus
AuktorHabliz, 1783
Utbredning
Gyps fulvus distribution map.png
Gåsgamens utbredning i grönt.
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Gåsgamen är en mycket stor fågel med en längd på 95–110 centimeter, ett vingspann på 235–270 centimeter och väger sex till 13 kilogram. Honan är i genomsnitt större än hanen. Den kläcks naken och är utseendemässigt en typisk representant för gamla världens gamar, med vitt huvud, ljus halsboa, mycket breda och långa vingar, med långa handpennor, och kort stjärt. Kroppen och vingtäckarna är sandfärgade och kontrasterar mot de mörka vingpennorna. När den kretsar håller den vingarna lyfta i ett grunt V.[4]

EkologiRedigera

Liksom andra gamar är den en asätare som huvudsakligen lever av kadaver som den främst finner genom att glidflyga över öppna områden, ofta i flock. Den ger ifrån sig grymtningar när den tar nattkvist och när de samlas vid ett byte. Gåsgamen häckar på klipphyllor och den lägger ett ägg. Den kan häcka i kolonier som ibland omfattar flera hundra par.

UtbredningRedigera

Gåsgamen häckar från Medelhavsområdet österut genom Mellanöstern till Himalaya. Den delas ofta upp i två underarter:[3]

Förekomst i SverigeRedigera

Vanligtvis är gåsgamen ganska stationär, men har observerats ett fåtal gånger i Sverige. Första observationen skedde 1986 i Skåne, andra år 2000 i Södermanland och tredje 2012 i Göteborg. I juli 2013 sågs en gåsgam först i Västervik, senare på Öland och därefter i Skåne.[5]

Status och hotRedigera

Gåsgamen blir allt vanligare, i skarp kontrast mot i princip alla sina släktingar i Sydasien och Afrika söder om Sahara. IUCN placerar den därför i hotkategorin livskraftig (LC).[1] I Europa uppskattas beståndet till över 30.000.[1]

BilderRedigera

 
I flykten är den massiv med kontrasterande vingteckning.
 
Den födosöker ofta i flock.

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Gyps fulvus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
  2. ^ [a b] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 90. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Gåsgam, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

Externa länkarRedigera