Furstbiskopsdömet Liège

Furstbiskopsdömet Liège
	Furstbiskopsdömet Liège
Flagga	Vapen
	Furstbiskopdömet Liège 1560 Furstbiskopdömet Liège 1560
Huvudstad	Liège
Språk	Franska, Latin, Tyska, Nederländska, Vallonska
Religion	Romersk-katolicism Judendom (minoritet)
Statsskick	Valmonarki
Bildades	980
– bildades ur	Tysk-romerska riket
Upphörde	1795
– uppgick i	Frankrike
Areal	5 697 km² (1795);
Folkmängd	400 000 (1795)
Valuta	Écu liègoise
Idag del av	Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna

För andra betydelser, se Liège (olika betydelser).

Furstbiskopdömet Liège är en tidigare stat i det Tysk-romerska riket vilken styrdes av biskopen av Liège, sedan trettonhundratalet som riksfurste. Det var kortfattat en republik 1789-1791 och annekterades av Frankrike 1795. 1815 blev dess tidigare territorium en del av Kungariket Förenade Nederländerna och 1830 av Belgien.

Territorium

Furstbiskopdömets territorium omfattade större delen av de nuvarande belgiska länen Liège och Limburg samt några exklaver i nuvarande Belgien och Nederländerna. Furstbiskopdömet tillhörde sedan 1500 den Westfaliska rikskretsen. Furstbiskopens andliga jurisdiktion, Liège stift, var till 1559 större än furstbiskopdömet.

Utrikespolitiska förhållanden

Furstbiskopdömet tillhörde aldrig De sjutton provinserna eller Spanska och Österrikiska Nederländerna, men var från femtonhundratalet politiskt starkt influerat av hertigarna av Burgund och senare av Habsburgarna. Staden Maastricht styrdes gemensamt av furstbiskopen och hertigen av Brabant, senare Republiken Förenade Nederländerna.

Inre struktur

Biskopen valdes av domkapitlet men kunde inte tillträda som riksfurste utan kejsarens investitur. Domkapitlet intog en självständig position gentemot biskopen och fick ställning som landsstånd. Även adeln och städerna var ständer. Landsständerna deltog sedan 1270 i alla viktiga politiska beslut, framförallt rörande skatter. Ständerförfattningen avskaffades dock till sin huvuddel 1649. Från domslut kunde vädjas till rikskammarrätten och rikshovrådet i Wien. Från 1717 kunde dock rikslagstiftningen inte ligga till grund för avgöranden om den stred mot de lagar, förordningar eller sedvanerättsliga förhållanden som var gällande i furstbiskopdömet.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Hochstift Lüttich, 6 juni 2014.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prince-Bishopric of Liège, 25 maj 2014.