Augusta Elfrida ”Frida” Falk, född 5 december 1875 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 9 januari 1948 i Bromma kyrkobokföringsdistrikt i Stockholm[1][2], var en svensk operettsångerska (sopran).

Frida Falk
Frida Falk i rollkostym från Fortunas gunstling (1909).
FödelsenamnAugusta Elfrida Falk
Född5 december 1875
Maria Magdalena församling, Stockholm
Död9 januari 1948 (72 år)
Bromma kyrkobokföringsdistrikt, Stockholm
BakgrundStockholm
GenreOperett
RollSopran

Biografi redigera

Falk var dotter till timmermannen August Dolmar Falk och Augusta Sofia, född Carlsson.[3] Hon debuterade 1894 på Folkteatern i Stockholm och fortsatte att vara engagerad där 1894–1895 och 1898–1901. Åren 1895–1898 var hon engagerad av Hjalmar Selander och 1901–1914 av Albert Ranft vid hans teatrar. Med sin höga och klara sopranstämma sjöng hon i såväl klassiska som moderna stycken, däribland i Läderlappen, Tiggarstudenten, Lille hertigen, Geishan och Greven av Luxemburg.[4]

Under första världskriget var hon engagerad på Apolloteatern i Helsingfors.

Frida Falk sammanlevde med skådespelaren Julia Cæsar fram till sin död.[5] Hon jordfästes 19 januari 1948 i Norra krematoriet[6] och ligger begravd tillsammans med Julia Caesar i dennas familjegrav på Bromma kyrkogård.

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1903 Hildur Ljungby horn
Edgar Collin, Vilhelm Östergaard och Alfred Ipsen
Östermalmsteatern[7]
Solens blomster
Nanna Wallensteen
Östermalmsteatern[8]
1904 Prins Näktergal Tummeliten
Clairville och Dumanoir
Östermalmsteatern[9]
1905 Madame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau
Östermalmsteatern[10]
Landsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held
Östermalmsteatern[11]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré
Östermalmsteatern[12]
Renée de Saint Mézard Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton
Östermalmsteatern[13][14]
Prinsessan Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Oscarsteatern[15]
Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Oscarsteatern[16]
1907 Sylvaine Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Axel Bosin Oscarsteatern[17]
Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy
Oscarsteatern[18]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet
Emil Linden Oscarsteatern[19]
1909 Eva Fortunas gunstling
Karl Gilck
Carl Barcklind Oscarsteatern[20]
Teresa Skatten
Helfrid Lambert
Oscarsteatern[21][22]
1910 Saffi Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer
Oscarsteatern[23]
Babouche Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau
Oscarsteatern[24]
Tjuvskyttarna
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru
Emil Linden Oscarsteatern[25]
1911 Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller
Oscarsteatern[26]
Madame Butterfly (Cio-Cio-San) Madame Butterfly
Giacomo Puccini
Brunnshusteatern, Helsingfors[27]
1912 Prinsessan av Granada Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Albert Ranft Oscarsteatern[28]
1918 Mälardrottningen Sonja, eller Ola Bengtssons äventyr, revy
Alhambrateatern[29]
Resan till Kannibalien
Ernst Brauckmann
Alfred Bratt Alhambrateatern[30]
Den sköna allena, revy
Malle
Alfred Bratt Alhambrateatern[31]
1919 Tre friska, eller Dit får han gå men inte längre, revy
Emil Norlander
August Svensson Cabaret Guldregn[32]

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1830-2020, Sveriges släktforskarförbund
  2. ^ Rotemannen 2012 (Stockholms stadsarkiv)
  3. ^ Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/17 (1872-1875), bildid: 00014963_00280
  4. ^ Svensk uppslagsbok
  5. ^ Hallhagen, Erika. ”Det här är Julia Caesar | SvD”. http://www.svd.se/det-har-ar-julia-caesar/om/det-anonyma-nathatet. Läst 4 september 2015. 
  6. ^ ”Jordfästningar”. Dagens Nyheter. 20 januari 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-01-20/18/14. Läst 7 augusti 2019. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 september 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-01/11994A/2. Läst 4 augusti 2019. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 oktober 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-10-16/12039A/2. Läst 4 augusti 2019. 
  9. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 7 maj 1904. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1904-05-07/12236A/3. Läst 13 mars 2016. 
  10. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  12. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-05/13157a/3. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 2024. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-22/13174a/3. Läst 26 juli 2015. 
  17. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-20/13527B/2. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni. 
  21. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  22. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  23. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  24. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ ”Litteratur och konst”. Hufvudstadsbladet. 19 augusti 1911. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1173862?term=Frida%20Falk&page=7. Läst 22 maj 2021. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 18 februari 1918. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-02-18/47/7. Läst 7 augusti 2019. 
  30. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 april 1918. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-04-05/89/11. Läst 7 augusti 2019. 
  31. ^ Den Blyge (28 juli 1918). ”Namn och Nytt”. Dagens Nyheter: s. 4. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-07-28/199/4. Läst 7 augusti 2019. 
  32. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 4. 14 augusti 1919. https://arkivet.dn.se/tidning/1919-08-14/210/4. Läst 7 augusti 2019. 

Externa länkar redigera