Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Frida Falk

svensk operettsångare

Elfrida Augusta ”Frida” Falk, född 5 december 1875 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 9 januari 1948 i Bromma[1], var en svensk operettsångerska (sopran).

Frida Falk
Falk, Frida.jpg
Frida Falk i rollkostym från Fortunas gunstling (1909).
FödelsenamnElfrida Augusta Falk
Född5 december 1875
Maria Magdalena församling, Stockholm
Död9 januari 1948 (72 år)
Bromma
BakgrundStockholm
GenreOperett
RollSopran

BiografiRedigera

Falk var dotter till timmermannen August Dolmar Falk och hans hustru Augusta Sofia, född Carlsson.[2] Hon debuterade 1894 på Folkteatern i Stockholm och fortsatte att vara engagerad där 1894–1895 och 1898–1901. Åren 1895–1898 var hon engagerad av Hjalmar Selander och 1901–1914 av Albert Ranft vid hans teatrar. Med sin höga och klara sopranstämma sjöng hon i såväl klassiska som moderna stycken, däribland i Läderlappen, Tiggarstudenten, Lille hertigen, Geishan och Greven av Luxemburg.[3]

Frida Falk sammanlevde med skådespelaren Julia Cæsar fram till sin död.[4] Hon jordfästes 19 januari 1948 i Norra krematoriet.[5]

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1903 Hildur Ljungby horn
Edgar Collin, Vilhelm Östergaard och Alfred Ipsen		 Östermalmsteatern[6]
Solens blomster
Nanna Wallensteen		 Östermalmsteatern[7]
1904 Prins Näktergal Tummeliten
Clairville och Dumanoir		 Östermalmsteatern[8]
1905 Madame Scherry
Hugo Felix och Maurice Ordonneau		 Östermalmsteatern[9]
Landsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held		 Östermalmsteatern[10]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré		 Östermalmsteatern[11]
Renée de Saint Mézard Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		 Östermalmsteatern[12][13]
Prinsessan Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[14]
Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel		 Oscarsteatern[15]
1907 Sylvaine Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Axel Bosin Oscarsteatern[16]
Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy		 Oscarsteatern[17]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		 Emil Linden Oscarsteatern[18]
1909 Eva Fortunas gunstling
Karl Gilck		 Carl Barcklind Oscarsteatern[19]
Teresa Skatten
Helfrid Lambert		 Oscarsteatern[20][21]
1910 Saffi Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer		 Oscarsteatern[22]
Babouche Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		 Oscarsteatern[23]
Tjuvskyttarna
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru		 Emil Linden Oscarsteatern[24]
1911 Wienerblod
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller		 Oscarsteatern[25]
1912 Prinsessan av Granada Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Albert Ranft Oscarsteatern[26]
1918 Mälardrottningen Sonja, eller Ola Bengtssons äventyr, revy
Alhambrateatern[27]
Resan till Kannibalien
Ernst Brauckmann		 Alfred Bratt Alhambrateatern[28]
Den sköna allena, revy
Malle		 Alfred Bratt Alhambrateatern[29]
1919 Tre friska, eller Dit får han gå men inte längre, revy
Emil Norlander		 August Svensson Cabaret Guldregn[30]

ReferenserRedigera

  1. ^ Rotemannen 2012 (Stockholms stadsarkiv)
  2. ^ Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/17 (1872-1875), bildid: 00014963_00280
  3. ^ Svensk uppslagsbok
  4. ^ Hallhagen, Erika. ”Det här är Julia Caesar | SvD”. http://www.svd.se/det-har-ar-julia-caesar/om/det-anonyma-nathatet. Läst 4 september 2015. 
  5. ^ ”Jordfästningar”. Dagens Nyheter. 20 januari 1948. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-01-20/18/14. Läst 7 augusti 2019. 
  6. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 september 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-01/11994A/2. Läst 4 augusti 2019. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 oktober 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-10-16/12039A/2. Läst 4 augusti 2019. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 7 maj 1904. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1904-05-07/12236A/3. Läst 13 mars 2016. 
  9. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (19): sid. 243. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_19.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-05/13157a/3. Läst 27 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 2019. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-22/13174a/3. Läst 26 juli 2015. 
  16. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  18. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-20/13527B/2. Läst 26 juli 2015. 
  19. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni. 
  20. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  21. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  22. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  23. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  25. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015. 
  26. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 18 februari 1918. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-02-18/47/7. Läst 7 augusti 2019. 
  28. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 april 1918. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-04-05/89/11. Läst 7 augusti 2019. 
  29. ^ Den Blyge (28 juli 1918). ”Namn och Nytt”. Dagens Nyheter: s. 4. https://arkivet.dn.se/tidning/1918-07-28/199/4. Läst 7 augusti 2019. 
  30. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 4. 14 augusti 1919. https://arkivet.dn.se/tidning/1919-08-14/210/4. Läst 7 augusti 2019. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Frida_Falk&oldid=46358635"