F1 chequered flag.svg

Formel 1-VM 2005 hade 19 deltävlingar som kördes under perioden 6 mars-16 oktober. Michael Schumachers och Ferraris dominans bröts och istället kom säsongen att handla om kampen mellan de unga talangerna Fernando Alonso i Renault och Kimi Räikkönen i McLaren-Mercedes. Förarmästerskapet vanns av spanjoren Fernando Alonso och konstruktörsmästerskapet av Renault.

Säsongen 2005 var även den sista för Minardi innan de togs över av dryckesjätten Red Bull och blev den kommande säsongen Scuderia Toro Rosso även Jordan Grand Prix blev uppköpta av ryska intressen och blev den kommande säsongen Midland F1 Racing


F1-regler i korthet 2005
MotorSug 3 000 cc
Max cylindrar10
Bilens minimivikt600 kg
Poängberäkning10, 8, 6, 5, 4, 3, 2, 1

VinnareRedigera

Grand Prix-kalenderRedigera

Grand Prix Datum Bana Vinnande förare Vinnande tillverkare  
  Australiens Grand Prix 6 mars Albert Park   Giancarlo Fisichella Renault *
  Malaysias Grand Prix 20 mars Sepang   Fernando Alonso Renault *
  Bahrains Grand Prix 3 april Sakhir   Fernando Alonso Renault *
  San Marinos Grand Prix 24 april Imola   Fernando Alonso Renault *
  Spaniens Grand Prix 8 maj Catalunya   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
  Monacos Grand Prix 22 maj Monte Carlo   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
  Europas Grand Prix 29 maj Nürburgring   Fernando Alonso Renault *
  Kanadas Grand Prix 12 juni Montréal   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
  USA:s Grand Prix 19 juni Indianapolis   Michael Schumacher Ferrari *
  Frankrikes Grand Prix 3 juli Magny-Cours   Fernando Alonso Renault *
  Storbritanniens Grand Prix 10 juli Silverstone   Juan Pablo Montoya McLaren-Mercedes *
  Tysklands Grand Prix 24 juli Hockenheimring   Fernando Alonso Renault *
  Ungerns Grand Prix 31 juli Hungaroring   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
  Turkiets Grand Prix 21 augusti Istanbul Park   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
  Italiens Grand Prix 4 september Monza   Juan Pablo Montoya McLaren-Mercedes *
  Belgiens Grand Prix 11 september Spa-Francorchamps   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
  Brasiliens Grand Prix 25 september Interlagos   Juan Pablo Montoya McLaren-Mercedes *
  Japans Grand Prix 9 oktober Suzuka   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
  Kinas Grand Prix 16 oktober Shanghai   Fernando Alonso Renault *

Team och förareRedigera

Stall/Tillverkare Nummer Förare
BAR-Honda 3   Jenson Button, Storbritannien
4   Takuma Sato, Japan
Ferrari 1   Michael Schumacher, Tyskland
2   Rubens Barrichello, Brasilien
Jordan-Toyota 18   Tiago Monteiro, Portugal
19   Narain Karthikeyan, Indien
McLaren-Mercedes 9   Kimi Räikkönen, Finland
10   Juan Pablo Montoya, Colombia
  Alexander Wurz, Österrike
Minardi-Cosworth 20   Christijan Albers, Nederländerna
21   Patrick Friesacher, Österrike
  Robert Doornbos, Nederländerna[1]
Red Bull-Cosworth 14   David Coulthard, Storbritannien
15   Christian Klien, Österrike
  Vitantonio Liuzzi, Italien
Renault 5   Fernando Alonso, Spanien
6   Giancarlo Fisichella, Italien
Sauber-Petronas 11   Jacques Villeneuve, Kanada
12   Felipe Massa, Brasilien
Toyota 16   Ralf Schumacher, Tyskland
17   Jarno Trulli, Italien
Williams-BMW 7   Mark Webber, Australien
8   Nick Heidfeld, Tyskland
  Antônio Pizzonia, Brasilien

SlutställningRedigera

FörareRedigera

 
Slutställningen i bild.
Placering Förare Konstruktör Poäng
1   Fernando Alonso Renault 133
2   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes 112
3   Michael Schumacher Ferrari 62
4   Juan Pablo Montoya McLaren-Mercedes 60
5   Giancarlo Fisichella Renault 58
6   Ralf Schumacher Toyota 45
7   Jarno Trulli Toyota 43
8   Rubens Barrichello Ferrari 38
9   Jenson Button BAR-Honda 37
10   Mark Webber Williams-BMW 36
11   Nick Heidfeld Williams-BMW 28
12   David Coulthard Red Bull-Cosworth 24
13   Felipe Massa Sauber-Petronas 11
14   Jacques Villeneuve Sauber-Petronas 9
15   Christian Klien Red Bull-Cosworth 9
16   Tiago Monteiro Jordan-Toyota 7
17   Alexander Wurz McLaren-Mercedes 6
18   Narain Karthikeyan Jordan-Toyota 5
19   Christijan Albers Minardi-Cosworth 4
20   Pedro de la Rosa McLaren-Mercedes 4
21   Patrick Friesacher Minardi-Cosworth 3
22   Antônio Pizzonia Williams-BMW 2
23   Takuma Sato BAR-Honda 1
24   Vitantonio Liuzzi Red Bull-Cosworth 1

KonstruktörerRedigera

Placering Konstruktör Poäng
1   Renault 191
2   McLaren-Mercedes 182
3   Ferrari 100
4   Toyota 88
5   Williams-BMW 66
6   BAR-Honda 38
7   Red Bull-Cosworth 34
8   Sauber-Petronas 20
9   Jordan-Toyota 12
10   Minardi-Cosworth 7

NoterRedigera

  1. ^ Patrick Friesacher ersattes av Robert Doornbos i Minardi-Cosworth från och med Tysklands Grand Prix. Nicolas Kiesa ersatte Robert Doornbos som tredjeförare i Jordan-Toyota.

Externa länkarRedigera

SäsongerRedigera