F1 chequered flag.svg

Formel 1-VM 2004 hade 18 deltävlingar som kördes under perioden 7 mars-24 oktober. Michael Schumacher i Ferrari visade här vem som var världens bäste förare genom att vinna 13 av de 18 loppen. Stallkamraten Rubens Barrichello vann tre av de övriga loppen och kom på pallplats tolv gånger till, vilket gav honom andraplatsen i förarmästerskapet. Den unge britten Jenson Button gjorde en mycket stark säsong och slutade på tredje plats i förarmästerskapet. Konstruktörsmästerskapet vanns av Ferrari.


F1-regler i korthet 2004
MotorSug 3 000 cc
Max cylindrar10
Bilens minimivikt600 kg
Poängberäkning10, 8, 6, 5, 4, 3, 2, 1

NyheterRedigera

VinnareRedigera

 
Michael Schumacher blev världsmästare.

Grand Prix-kalenderRedigera

Grand Prix Datum Bana Vinnande förare Vinnande tillverkare  
  Australiens Grand Prix 7 mars Albert Park   Michael Schumacher Ferrari *
  Malaysias Grand Prix 21 mars Sepang   Michael Schumacher Ferrari *
  Bahrains Grand Prix 4 april Sakhir   Michael Schumacher Ferrari *
  San Marinos Grand Prix 25 april Imola   Michael Schumacher Ferrari *
  Spaniens Grand Prix 9 maj Catalunya   Michael Schumacher Ferrari *
  Monacos Grand Prix 23 maj Monte Carlo   Jarno Trulli Renault *
  Europas Grand Prix 30 maj Nürburgring   Michael Schumacher Ferrari *
  Kanadas Grand Prix 13 juni Montréal   Michael Schumacher Ferrari *
  USA:s Grand Prix 20 juni Indianapolis   Michael Schumacher Ferrari *
  Frankrikes Grand Prix 4 juli Magny-Cours   Michael Schumacher Ferrari *
  Storbritanniens Grand Prix 11 juli Silverstone   Michael Schumacher Ferrari *
  Tysklands Grand Prix 25 juli Hockenheimring   Michael Schumacher Ferrari *
  Ungerns Grand Prix 15 augusti Hungaroring   Michael Schumacher Ferrari *
  Belgiens Grand Prix 29 augusti Spa-Francorchamps   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
  Italiens Grand Prix 12 september Monza   Rubens Barrichello Ferrari *
  Kinas Grand Prix 26 september Shanghai   Rubens Barrichello Ferrari *
  Japans Grand Prix 10 oktober Suzuka   Michael Schumacher Ferrari *
  Brasiliens Grand Prix 24 oktober Interlagos   Juan Pablo Montoya Williams-BMW *

Team och förareRedigera

Stall/Tillverkare Nummer Förare
BAR-Honda 9   Jenson Button, Storbritannien
10   Takuma Sato, Japan
Ferrari 1   Michael Schumacher, Tyskland
2   Rubens Barrichello, Brasilien
Jaguar-Cosworth 14   Mark Webber, Australien
15   Christian Klien, Österrike
Jordan-Cosworth 18   Nick Heidfeld,Tyskland
19   Giorgio Pantano, Italien
  Timo Glock, Tyskland[1]
McLaren-Mercedes 5   David Coulthard, Storbritannien
6   Kimi Räikkönen, Finland
Minardi-Cosworth 20   Gianmaria Bruni, Italien
21   Zsolt Baumgartner, Ungern
Renault 7   Jarno Trulli, Italien[2]
  Jacques Villeneuve, Kanada[3]
8   Fernando Alonso, Spanien
Sauber-Petronas 11   Giancarlo Fisichella, Italien
12   Felipe Massa, Brasilien
Toyota 16   Cristiano da Matta, Brasilien
  Ricardo Zonta, Brasilien[4]
  Jarno Trulli, Italien[5]
17   Olivier Panis, Frankrike
  Ricardo Zonta, Brasilien[6]
Williams-BMW 3   Juan Pablo Montoya, Colombia
4   Ralf Schumacher, Tyskland
  Antônio Pizzonia, Brasilien[7]

BilarRedigera

Stall Chassi Däck Bränsle Motor Konstruktion Effekt hk Varv/min
British American Racing
006 Michelin Total Honda RA004E 3.0 V10 90° 900 18 000
Ferrari F2004 (655) Bridgestone Shell Ferrari 053 3.0 V10 90° 900 18 800
Jaguar Racing R5 Michelin Castrol Cosworth Racing CR-6 3.0 V10 90° 900 18 800
Jordan Grand Prix EJ14 Bridgestone Total Cosworth Racing CR-6 3.0 V10 90° 900 18 800
McLaren MP4-19
MP4-19B
Michelin Mobil Mercedes-Benz FO 110Q 3.0 V10 90° 900 18 500
Minardi PS04B Bridgestone Total Cosworth Racing CR-3L 3.0 V10 72° 850 18 000
Renault R24 Michelin Total Renault RS24 3.0 V10 72° 850 18 500
Sauber-Petronas C23 Bridgestone Primax Petronas 04A

(Ferrari 053)

3.0 V10 90° 900 18 800
Toyota F1 TF104 Michelin Esso Toyota RVX-04 3.0 V10 90° 900 19 000
Williams F1 FW26 Michelin Petrobras BMW P84 3.0 V10 90° 900 18 800

SlutställningRedigera

FörareRedigera

 
Slutställningen i bild.
Placering Förare Konstruktör Poäng
1   Michael Schumacher Ferrari 148
2   Rubens Barrichello Ferrari 114
3   Jenson Button BAR-Honda 85
4   Fernando Alonso Renault 59
5   Juan Pablo Montoya Williams-BMW 58
6   Jarno Trulli Renault, Toyota 46
7   Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes 45
8   Takuma Sato BAR-Honda 34
9   Ralf Schumacher Williams-BMW 24
10   David Coulthard McLaren-Mercedes 24
11   Giancarlo Fisichella Sauber-Petronas 22
12   Felipe Massa Sauber-Petronas 12
13   Mark Webber Jaguar-Cosworth 7
14   Olivier Panis Toyota 6
15   Antônio Pizzonia Williams-BMW 6
16   Christian Klien Jaguar-Cosworth 3
17   Cristiano da Matta Toyota 3
18   Nick Heidfeld Jordan-Ford 3
19   Timo Glock Jordan-Ford 2
20   Zsolt Baumgartner Minardi-Cosworth 1

KonstruktörerRedigera

Placering Konstruktör Poäng
1   Ferrari 262
2   BAR-Honda 119
3   Renault 105
4   Williams-BMW 88
5   McLaren-Mercedes 69
6   Sauber-Petronas 34
7   Jaguar-Cosworth 10
8   Toyota 9
9   Jordan-Cosworth 5
10   Minardi-Cosworth 1

NoterRedigera

  1. ^ Timo Glock ersatte Giorgio Pantano i Jordan i Kanadas Grand Prix samt de tre sista loppen.
  2. ^ Jarno Trulli gick från Renault till Toyota efter Italiens Grand Prix.
  3. ^ Jacques Villeneuve ersatte Jarno Trulli i Renault fr.o.m Kinas Grand Prix.
  4. ^ Ricardo Zonta ersatte Cristiano da Matta i Toyota fr.o.m Ungerns Grand Prix.
  5. ^ Jarno Trulli ersatte Ricardo Zonta i de två sista loppen.
  6. ^ Ricardo Zonta ersatte Olivier Panis i Brasiliens Grand Prix.
  7. ^ Antônio Pizzonia vikarierade i Williams för Ralf Schumacher under dennes rehabilitering.

Externa länkarRedigera

SäsongerRedigera