Wikipedia

Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922

Artikel Diskussion

Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige genomfördes den 27 augusti 1922. Det blev ett mycket jämnt resultat i valet och ett lägre valdeltagande än många hoppats på. 48,8 procent röstade för och 50,8 procent emot "införande av fullständigt rusdrycksförbud".[1]

En affisch för nej-sidan, gjord av Albert Engström.
En affisch för ja-sidan.
Resultat efter län och väljarens kön. Folkomröstningen 1922 var den första och enda gången olika röstsedlar användes av män respektive kvinnor.

HistorikRedigera

Syftet med ett alkoholförbud var att minska de negativa effekterna av rusdrycker såsom vin, öl, cider och sprit.

BakgrundRedigera

I början av 1900-talet förekom en livlig debatt om den höga alkoholkonsumtionen i Sverige. Det ansågs att missbruket ledde till stora problem och kostnader för samhället och även för enskilda personer. Nykterhetsrörelsen växte sig allt starkare. 1907 avslogs en motion i riksdagen om totalt rusdrycksförbud. År 1911 tillsatte regeringen en nykterhetskommitté som skulle utreda frågan om att begränsa försäljningen eller införa ett totalförbud. Av kommitténs 11 medlemmar var 8 förbudsvänner. I kommittén satt även läkare Ivan Bratt som kom att ha avgörande betydelse för nykterhetspolitikens framtida utformning.[2]

1917 kom nykterhetskommittén med ett betänkande som föreslog lokalt veto och en ny försäljningsförordning. Det lokala vetot uteslöts från propositionen medan försäljningsförordningen bifölls och trädde i kraft den 1/1 1919. [3] En del av försäljningsförordningen var ett ransoneringssystem som fick namnet Brattsystemet. Systemet reglerade de privata köpen genom en motbok som registrerade varje köp en individ gjorde. Detta system hade Bratt redan inordnat i Stockholm 1914, via AB Stockholmssystemet. Under perioden från att Bratt skapade systemet i Stockholm och att systemet blev lagstiftat krav hade ett flertal brännvinsförsäljningsbolag infört det Brattska systemet. Under Bratts restriktionssystem och de ransoneringsåtgärderna som togs under krigsåren så växte lönnkrögeriet.[4]

För nykterhetsvänner var inte det Brattska systemet tillräckligt för att motarbeta alkoholens farliga konsekvenser så de menade att ett förbud fortfarande var nödvändigt.[5]

Under Socialdemokraternas elfte kongress bifölls en motion om att ett rusdrycksförbud krävde folkligt stöd med 2/3. Detta stöd skulle bekräftas med en folkomröstning.[6]

År 1921 införde riksdagen möjlighet att anordna rådgivande folkomröstningar för att på detta sätt öka demokratin. Den svenska nykterhetsrörelsen var starkt pådrivande i frågan om en folkomröstning om detta förbud, och nu fanns möjlighet därtill. I andra länder var liknande förbud aktuella, så frågan var i hög grad aktuell.

Rusdrycksförbud i andra länderRedigera

ValkampanjenRedigera

En folkomröstning anordnades 1922 om fullständigt rusdrycksförbud, gällande framställning, innehav, införande eller överlåtelse av alla slags drycker med mer än 2 1/4 viktprocent alkohol.

I valkampanjen inför omröstningen deltog inga politiska partier, denna sköttes istället av fristående organisationer. Sveriges kommunistiska parti ställde sig emellertid positiva till ett förbud. Frågan man skulle ta ställning till var om man var För eller mot införande av fullständigt rusdrycksförbud.

På ja-sidan stod de starka och välorganiserade nykterhetsorganisationerna. Nej-sidan var betydligt svagare. I början av 1922 bildades Landsföreningen för folknykterhet utan förbud i syfte att jobba för ett nej.

Förespråkarna för ett nej använde bland annat en affisch av Albert Engström med budskapet Kräftor kräva dessa drycker, och förespråkarna för ett ja använde affischer med texten Spritfloden dränker hem och familjelycka[10].

ResultatetRedigera

27 augusti 1922 genomfördes folkomröstningen. 3 302 483 var röstberättigade och av dessa deltog 1 820 452 eller 55,1 procent[11] (vid riksdagsvalet 1921 deltog 54,2 %).

Folkomröstningen slutade mycket jämnt och lite oväntat med att förbudsmotståndarna tog hem segern. 925 097 (50,8 procent) hade röstat mot (nej till) ett förbud och 889 132 (48,8 procent) för (ja). 6 223 röster var ogiltiga eller blanka.[12]

Intressant att notera är att hela 59 procent av männen röstade nej till ett förbud medan endast 41 procent av kvinnorna var negativa – vid valet användes två olika röstsedlar för män och kvinnor.[13] Orsaken var att man ansåg det otänkbart att kvinnors röster skulle få vara utslagsgivande för en lagstiftning som främst rörde män eftersom de tänkte sig att ett förbud då inte skulle få någon legitimitet.[13] Kvinnlig rösträtt infördes i Sverige år 1919 och utan det hade det varit ett mycket tydligare nej i omröstningen.

De regionala skillnaderna var också stora. Norra delen av Sverige var i högre utsträckning för ett totalförbud. På lokal nivå var skillnaderna än större. I Västerbottens län röstade 81 procent för ett förbud. I Malmöhus län gällde det motsatta, och där röstade 81 procent mot ett förbud.[14]

I Lund röstade 10,9 procent för förbudet och 89,1 procent mot. I Jönköping var siffran hela 88 procent för förbud och 12 procent mot. I storstäderna var majoriteten emot ett förbud medan människor på landsbygden röstade för. Skillnaderna i hur man röstade var i stora drag sociologiskt betingade.

Resultatet i tabellform[15]Redigera

Län Totalbefolkningen Män Kvinnor
Ja Nej Ja Nej Ja Nej
Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Stockholms stad &&&&&&&&&&021928.&&&&&021 928 13,5 % &&&&&&&&&0141034.&&&&&0141 034 86,5 % &&&&&&&&&&&07680.&&&&&07 680 10,0 % &&&&&&&&&&069503.&&&&&069 503 90,0 % &&&&&&&&&&014248.&&&&&014 248 16,6 % &&&&&&&&&&071531.&&&&&071 531 83,4 %
Stockholms län &&&&&&&&&&024626.&&&&&024 626 33,1 % &&&&&&&&&&049854.&&&&&049 854 66,9 % &&&&&&&&&&010732.&&&&&010 732 26,2 % &&&&&&&&&&030272.&&&&&030 272 73,8 % &&&&&&&&&&013894.&&&&&013 894 41,5 % &&&&&&&&&&019582.&&&&&019 582 58,5 %
Uppsala län &&&&&&&&&&021834.&&&&&021 834 49,0 % &&&&&&&&&&022749.&&&&&022 749 51,0 % &&&&&&&&&&&09719.&&&&&09 719 40,7 % &&&&&&&&&&014179.&&&&&014 179 59,3 % &&&&&&&&&&012115.&&&&&012 115 58,6 % &&&&&&&&&&&08570.&&&&&08 570 41,4 %
Södermanlands län &&&&&&&&&&028255.&&&&&028 255 48,1 % &&&&&&&&&&030488.&&&&&030 488 51,9 % &&&&&&&&&&012386.&&&&&012 386 37,5 % &&&&&&&&&&020646.&&&&&020 646 62,5 % &&&&&&&&&&015869.&&&&&015 869 61,7 % &&&&&&&&&&&09842.&&&&&09 842 38,3 %
Östergötlands län &&&&&&&&&&050686.&&&&&050 686 56,3 % &&&&&&&&&&039422.&&&&&039 422 43,7 % &&&&&&&&&&022418.&&&&&022 418 45,7 % &&&&&&&&&&026598.&&&&&026 598 54,3 % &&&&&&&&&&028268.&&&&&028 268 68,8 % &&&&&&&&&&012824.&&&&&012 824 31,2 %
Jönköpings län &&&&&&&&&&068757.&&&&&068 757 81,5 % &&&&&&&&&&015591.&&&&&015 591 18,5 % &&&&&&&&&&031749.&&&&&031 749 73,4 % &&&&&&&&&&011505.&&&&&011 505 26,6 % &&&&&&&&&&037008.&&&&&037 008 90,1 % &&&&&&&&&&&04086.&&&&&04 086 9,9 %
Kronobergs län &&&&&&&&&&020671.&&&&&020 671 47,1 % &&&&&&&&&&023249.&&&&&023 249 52,9 % &&&&&&&&&&&09985.&&&&&09 985 39,2 % &&&&&&&&&&015497.&&&&&015 497 60,8 % &&&&&&&&&&010686.&&&&&010 686 58,0 % &&&&&&&&&&&07752.&&&&&07 752 42,0 %
Kalmar län &&&&&&&&&&024590.&&&&&024 590 41,9 % &&&&&&&&&&034059.&&&&&034 059 58,1 % &&&&&&&&&&011389.&&&&&011 389 33,5 % &&&&&&&&&&022624.&&&&&022 624 66,5 % &&&&&&&&&&013201.&&&&&013 201 53,6 % &&&&&&&&&&011435.&&&&&011 435 46,4 %
Gotlands län &&&&&&&&&&&06875.&&&&&06 875 37,3 % &&&&&&&&&&011550.&&&&&011 550 62,7 % &&&&&&&&&&&03010.&&&&&03 010 28,4 % &&&&&&&&&&&07573.&&&&&07 573 71,6 % &&&&&&&&&&&03865.&&&&&03 865 49,3 % &&&&&&&&&&&03977.&&&&&03 977 50,7 %
Blekinge län &&&&&&&&&&013358.&&&&&013 358 40,3 % &&&&&&&&&&019781.&&&&&019 781 59,7 % &&&&&&&&&&&06086.&&&&&06 086 31,6 % &&&&&&&&&&013162.&&&&&013 162 68,4 % &&&&&&&&&&&07272.&&&&&07 272 52,4 % &&&&&&&&&&&06619.&&&&&06 619 47,6 %
Kristianstads län &&&&&&&&&&027205.&&&&&027 205 44,7 % &&&&&&&&&&033605.&&&&&033 605 55,3 % &&&&&&&&&&012393.&&&&&012 393 35,3 % &&&&&&&&&&022718.&&&&&022 718 64,7 % &&&&&&&&&&014812.&&&&&014 812 57,6 % &&&&&&&&&&010887.&&&&&010 887 42,4 %
Malmöhus län &&&&&&&&&&029470.&&&&&029 470 19,4 % &&&&&&&&&0122295.&&&&&0122 295 80,6 % &&&&&&&&&&011618.&&&&&011 618 13,9 % &&&&&&&&&&072046.&&&&&072 046 86,1 % &&&&&&&&&&017852.&&&&&017 852 26,2 % &&&&&&&&&&050249.&&&&&050 249 73,8 %
Hallands län &&&&&&&&&&010872.&&&&&010 872 25,1 % &&&&&&&&&&032501.&&&&&032 501 74,9 % &&&&&&&&&&&04692.&&&&&04 692 19,4 % &&&&&&&&&&019503.&&&&&019 503 80,6 % &&&&&&&&&&&06180.&&&&&06 180 32,2 % &&&&&&&&&&012998.&&&&&012 998 67,8 %
Göteborgs och Bohus län &&&&&&&&&&034931.&&&&&034 931 27,1 % &&&&&&&&&&093777.&&&&&093 777 72,9 % &&&&&&&&&&014600.&&&&&014 600 21,4 % &&&&&&&&&&053580.&&&&&053 580 78,6 % &&&&&&&&&&020331.&&&&&020 331 33,6 % &&&&&&&&&&040197.&&&&&040 197 66,4 %
Älvsborgs län &&&&&&&&&&046439.&&&&&046 439 48,7 % &&&&&&&&&&048998.&&&&&048 998 51,3 % &&&&&&&&&&019961.&&&&&019 961 38,4 % &&&&&&&&&&032004.&&&&&032 004 61,6 % &&&&&&&&&&026478.&&&&&026 478 60,9 % &&&&&&&&&&016994.&&&&&016 994 39,1 %
Skaraborgs län &&&&&&&&&&041362.&&&&&041 362 55,1 % &&&&&&&&&&033719.&&&&&033 719 44,9 % &&&&&&&&&&018782.&&&&&018 782 44,5 % &&&&&&&&&&023458.&&&&&023 458 55,5 % &&&&&&&&&&022580.&&&&&022 580 68,8 % &&&&&&&&&&010261.&&&&&010 261 31,2 %
Värmlands län &&&&&&&&&&057430.&&&&&057 430 66,4 % &&&&&&&&&&029120.&&&&&029 120 33,6 % &&&&&&&&&&026056.&&&&&026 056 55,1 % &&&&&&&&&&021223.&&&&&021 223 44,9 % &&&&&&&&&&031374.&&&&&031 374 79,9 % &&&&&&&&&&&07897.&&&&&07 897 20,1 %
Örebro län &&&&&&&&&&044538.&&&&&044 538 63,5 % &&&&&&&&&&025571.&&&&&025 571 36,5 % &&&&&&&&&&019852.&&&&&019 852 52,3 % &&&&&&&&&&018111.&&&&&018 111 47,7 % &&&&&&&&&&024686.&&&&&024 686 76,8 % &&&&&&&&&&&07460.&&&&&07 460 23,2 %
Västmanlands län &&&&&&&&&&030831.&&&&&030 831 58,8 % &&&&&&&&&&021631.&&&&&021 631 41,2 % &&&&&&&&&&013782.&&&&&013 782 47,8 % &&&&&&&&&&015077.&&&&&015 077 52,2 % &&&&&&&&&&017049.&&&&&017 049 72,2 % &&&&&&&&&&&06554.&&&&&06 554 27,8 %
Kopparbergs län &&&&&&&&&&060587.&&&&&060 587 70,3 % &&&&&&&&&&025538.&&&&&025 538 29,7 % &&&&&&&&&&027424.&&&&&027 424 59,6 % &&&&&&&&&&018568.&&&&&018 568 40,4 % &&&&&&&&&&033163.&&&&&033 163 82,6 % &&&&&&&&&&&06970.&&&&&06 970 17,4 %
Gävleborgs län &&&&&&&&&&058434.&&&&&058 434 70,5 % &&&&&&&&&&024438.&&&&&024 438 29,5 % &&&&&&&&&&026233.&&&&&026 233 59,2 % &&&&&&&&&&018088.&&&&&018 088 40,8 % &&&&&&&&&&032201.&&&&&032 201 83,5 % &&&&&&&&&&&06350.&&&&&06 350 16,5 %
Västernorrlands län &&&&&&&&&&058597.&&&&&058 597 78,4 % &&&&&&&&&&016159.&&&&&016 159 21,6 % &&&&&&&&&&028654.&&&&&028 654 70,8 % &&&&&&&&&&011803.&&&&&011 803 29,2 % &&&&&&&&&&029943.&&&&&029 943 87,3 % &&&&&&&&&&&04356.&&&&&04 356 12,7 %
Jämtlands län &&&&&&&&&&029485.&&&&&029 485 72,6 % &&&&&&&&&&011135.&&&&&011 135 27,4 % &&&&&&&&&&014481.&&&&&014 481 63,9 % &&&&&&&&&&&08194.&&&&&08 194 36,1 % &&&&&&&&&&015004.&&&&&015 004 83,6 % &&&&&&&&&&&02941.&&&&&02 941 16,4 %
Västerbottens län &&&&&&&&&&043302.&&&&&043 302 81,4 % &&&&&&&&&&&09883.&&&&&09 883 18,6 % &&&&&&&&&&021717.&&&&&021 717 74,5 % &&&&&&&&&&&07430.&&&&&07 430 25,5 % &&&&&&&&&&021585.&&&&&021 585 89,8 % &&&&&&&&&&&02453.&&&&&02 453 10,2 %
Norrbottens län &&&&&&&&&&034053.&&&&&034 053 79,4 % &&&&&&&&&&&08827.&&&&&08 827 20,6 % &&&&&&&&&&016570.&&&&&016 570 71,6 % &&&&&&&&&&&06585.&&&&&06 585 28,4 % &&&&&&&&&&017483.&&&&&017 483 88,6 % &&&&&&&&&&&02242.&&&&&02 242 11,4 %
Hela riket &&&&&&&&&0889116.&&&&&0889 116 49,0 % &&&&&&&&&0924974.&&&&&0924 974 51,0 % &&&&&&&&&0401969.&&&&&0401 969 40,9 % &&&&&&&&&0579947.&&&&&0579 947 59,1 % &&&&&&&&&0487147.&&&&&0487 147 58,5 % &&&&&&&&&0345027.&&&&&0345 027 41,5 %

Beslut i riksdagen efter folkomröstningenRedigera

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att inte förbjuda vin, spritdrycker och öl utan fortsatte med den restriktiva alkoholpolitiken. Det som avgjorde frågan var att det saknades stöd i Riksdagen för ett totalförbud, då man från konservativt håll främst såg den restriktiva politiken som tillräcklig i sig och från socialdemokratiskt håll ansåg att ett rusdrycksförbud enbart kunde genomföras med ett folkligt stöd på 2/3.[6] Frågan kom därför efter att förbudsmotståndarna segrat att ses som överspelad, och istället för totalförbud började alltfler inom Frisinnade landsföreningen att gå in på den återhållsamma linjen, vilket sprängde partiet i två delar 1924. Däremot kom flera drycker att förbjudas, starköl förbjöds och det blev även förbjudet att tillverka starkcider i Sverige. Starkölsförbudet gav upphov till ölkaféer och pilsner som hade en mycket svagare styrka. Motboken som införts under ransoneringsåren under första världskriget bestod fram till 1955 trots att andra ransoneringar från krigstiden upphört. Vidare infördes andra återhållsamma åtgärder som mattvång på restauranger och barer.

FöljderRedigera

Nykterhetsrörelsen ändrade strategi och istället för förbudsiver kom man i fortsättningen satsa mera på upplysnings- och informationsarbete.[16]

I Umeå försökte man 1923 införa ett nära på totalförbud. Höga åldersgränser infördes och många restauranger fick sina rättigheter indragna. Man införde också ransoner om en liter per månad. Efter protester från polismyndigheten avbröts försöket.[14]

Liberala samlingspartiet delades i två partier, Frisinnade folkpartiet och Liberala riksdagspartiet, 1924. Orsaken var främst åsiktsskillnader i förbudsfrågan.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Statistiska Centralbyrån - Folkomröstningar 1922, 1955, 1957, 1980, 1994 och 2003”. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____65890.aspx. [död länk]
  2. ^ Johansson, Lennart (1995). Systemet Lagom. sid. 73-74 
  3. ^ Johansson, Lennart (1995). Systemet Lagom. sid. 154-156 
  4. ^ Johansson, Lennart (1995) (på swedish). Systemet lagom : rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900-1922 s, 138. Lund University. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/systemet-lagom--rusdrycker-intresseorganisationer-och-politisk-kultur-under-foerbudsdebattens-tidevarv-19001922(c9a325a4-8522-4739-8381-da1394e4a7e1).html. Läst 20 maj 2021. 
  5. ^ Johansson, Lennart (1995) (på swedish). Systemet lagom : rusdrycker, intresseorganisationer och politisk kultur under förbudsdebattens tidevarv 1900-1922. Lund University. sid. 141. https://portal.research.lu.se/portal/en/publications/systemet-lagom--rusdrycker-intresseorganisationer-och-politisk-kultur-under-foerbudsdebattens-tidevarv-19001922(c9a325a4-8522-4739-8381-da1394e4a7e1).html. Läst 20 maj 2021. 
  6. ^ [a b] Protokoll från SAP:s elfte kongress i Stockholm 8-15 februari 1920
  7. ^ Heath, Dwight B. (1995). International handbook on alcohol and culture. Westport, CT. Greenwood Publishing Group, p. 21 Litteraturen tycks vara överens om 1948 men olika datum anges för starten av PEIs förbudslagar; 1907 anges som tidigast, men även 1900, 1901 och 1902 anges av andra.
  8. ^ "Sobering effect: What happened when Russia banned booze"
  9. ^ Associated Press, "Beer (Soon) for Icelanders", The New York Times, 1988-05-11 (läst 2021-04-17)
  10. ^ ”Kungliga Biblioteket ur Webarchieve 20070822 - Affischsamlingen - Affischer till folkomröstningar”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070822181535/http://www.kb.se/Af/Folkomrostningar/Folkomrostning.htm. 
  11. ^ ”Ja och nej till euron (pdf)”. Arkiverad från originalet den 3 september 2006. https://web.archive.org/web/20060903225336/http://www.scb.se/statistik/ME/ME0201/2004H01/ME0201_2004H01_BR_ME09ST0401.pdf#search=%22rusdrycksf%C3%B6rbund%22. Läst 28 september 2006. 
  12. ^ Nykterhetsrörelsen i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)
  13. ^ [a b] ”När kvinnornas röster inte räknades”. Demokrati100.se. 25 augusti 2020. http://demokrati100.se/nar-kvinnornas-roster-inte-raknades/. Läst 29 augusti 2020. 
  14. ^ [a b] ”Systembolaget - Historien om Systembolaget”. Arkiverad från originalet den 27 september 2006. https://web.archive.org/web/20060927120947/http://www.systembolaget.se/Applikationer/Knappar/OmSystembolaget/Systembolagshistoria.htm. 
  15. ^ ”Förbudsomröstningens slutresultat”. Nya Folkets röst. 1922. http://www.folkirorelse.se/Content/2137/folkirorelse096.pdf. 
  16. ^ ”IOGT-NTO-rörelsen Kronoberg - Mer historia”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071009094120/http://www.iogt.info/Historia_2.htm. 
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Folkomröstningen_om_rusdrycksförbud_i_Sverige_1922&oldid=49685699"