Öppna huvudmenyn

Fnöskticka, Fomes fomentarius, är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Polyporaceae, som är parasit på försvagade lövträd, helst björk och bok.[10]

Fnöskticka
Cracked Mushroom.jpg
Fomes fomentarius
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljPolyporaceae
SläkteFomes
ArtFnöskticka
F. fomentarius
Vetenskapligt namn
§ Fomes fomentarius
Auktor(L. : Fr.), J.Kickx
Synonymer
  • Agaricum durum, crassissimum
    Hall. 1768
  • Agaricum igniarium Mich. 1729
  • Agaricus fomentarius (L.) Lam. 1783 [1]
  • Agaricus igniarius phalloides Batt. 1755
  • Agaricus pedis equini facie Tournef. 1700
  • Agaricus stratosus Batt. 1755
  • Boletus acaulis L. 1737
  • Boletus fomentarius L. 1753 [2]
  • Boletus igniarius Scop. 1772
  • Boletus subrotundus,
    petilo horizontale brevissimo
    Gled. 1753
  • Boletus ungulatus Schäff. sensu
    Bull. 1791–1798
  • Bovista igniaria Dill. 1719
  • Elfvingia fomentaria (L.) Murr. 1903 [3]
  • Elfvingiella fomentaria (L.) Murrill 1914 [4]
  • Fomes excavatus (Berk.) Sacc. 1888
  • Fomes fomentarius (L.) Gill. 1878
  • Fomes fomentarius var leucititus Kalchbr.
  • Fomes introstuppeus (B. & C.) Cooke 1885
  • Fomes Inzengae (De Not.) Sacc. 1888
  • Fomes mirus Kalchbr. 1878
  • Myriadoporus Dussi Pat. 1889
  • Ochroporus fomentarius
    (L.) J. Schroet. 1888 [5]
  • Placodes fomentarius (L.) Quél. 1886 [6]
  • Polyporus convexoplanus, durissimus Hall. 1768
  • Polyporus fomentarius (L.) Fr. 1821 [7]
  • Polyporus fomentarius var lineatus Velen. 1922
  • Polyporus fomentarius var. excavatus Berk. 1839
  • Polyporus fomentarius var stratosus Pers. 1825
  • Polyporus Inzengae De Not. 1858–1867
  • Poria crassior foraminibus rotundis
    Hill. 1751
  • Pyropolyporus fomentarius
    (L.) Teng 1963 [8]
  • Scindalma fomentarium (L.) Kuntze 1898 [4]
  • Stereum crassissimum durum Hall. 1768
  • Ungulina fomentaria (L.) Pat. 1900 [9]
  • Ungulina fomentaria subspec nigricans Bourdot & Galzin 1925

Den första vetenskapliga beskrivningen av arten gjordes av Carl von Linné 1753 i verket Species plantarum, där den fick namnet Boletus fomentarius.[11] Artnamnet fomentarius är latin för tände.[12]

Innehåll

BygdemålRedigera

Namn Trakt Referens
Knöske Värmland [13]
Knöstje Närke

BeskrivningRedigera

Fnösktickan är en vanligt förekommande ticka, med en hovformad fruktkropp, som är flerårig och kan bli mycket stor. Ibland växer den i flera våningar på sitt värdträd.[10] Färgen på hatten varierar från ljusgrått till mörkgrått, nästan svart. Det förekommer också ljusbruna exemplar. Fnösktickan släpper sina sporer på våren. Fnösktickan förekommer på de flesta i Sverige förekommande lövträd. Tillsammans med sprängtickan är det den vanligaste svampen som angriper björk.[14]

UtbredningRedigera

Fnösktickan är vanlig i stora delar av Europa och finns även i Asien och Nordamerika.[15]

FnöskeRedigera

Fördjupning: Fnöske

Fnösktickan har tidigare haft stor användning vid framställning av fnöske.[16] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[17]

Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden:

även om det framför allt förknippas med uppgörande av eld.[20] Från stenåldern och framåt hade fnösket stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat.[21][22] Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen.[23] Ismannen levde omkring år 3 300 f. Kr. under den period som kallas kopparstenåldern. Han bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis.[20]

Fnöske framställdes i fabriksmässig skala under 1800-talet, framför allt i Mellaneuropa, fram till dess att tändstickan tog över. Fortfarande kan man stöta på klädesplagg gjorda av fnöske.[24]

Även tickorna eldticka, klibbticka och platticka går bra att använda till fnöske. Dessutom kan fnöske erhållas genom att behandla ludd från blad av örten kungsljus, Verbascum thapsus.[21]

 
Rumänsk hatt gjord av fnöskticka.

NyttoväxtenRedigera

Fnösktickan sågs fordom som en verklig nyttoväxt, som man gärna odlade, förutom att plocka i skogen. I Sverige planterades gärna lövträd nära gårdar och byar, framför allt oxel, som ger extra stora tickor.[20] I Danmark planterades bok på fuktiga ställen, och när plantan vuxit i några år, böjdes toppen till marken och förankrades. På det viset sätt fick man bågar som växte sig grova, och behövde ingen stege när det blev dags att skörda.[20]

Farmakologiska namnRedigera

Förr salufördes fnöske även på apoteken under diverse latinska namn:

  • Agaricus chiirurgorum
  • A. falsus
  • A.fomentarius
  • A. quercinus
  • A. quernus
  • A. spurius
  • Boletus chirurgorum
  • B. fomentarius
  • B. igniarius
  • B. quercinus
  • Fungus chirurgorum
  • F. ignarius
  • F. quercus
  • F. quernus
  • Querkus praeparatus

Praktisk guideRedigera

Att göra upp eld med fnöske Vildmarksguiden Jan Gäddnäs visar hur han tillverkar fnöske från fnösktickan och sedan gör upp eld med eldstål, flinta och fnöske.

EtymologiRedigera

Själva ordet fnöske anses vara onomatopoetiskt och syfta på ljudet när det brinner. Det härleds till isländska fnjóskr och urnordiska fnausk.[10][17]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Lam. (1783) , In: Encycl. Méth. Bot. (Paris) 1–1:50
  2. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1176
  3. ^ Murrill (1903) , In: Bull. Torrey bot. Club 30(5):298
  4. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  5. ^ Cohn (1888) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(25–32):486
  6. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  7. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:374
  8. ^ Teng (1963) , In: Chung-kuo Ti Chen–chun, [Fungi of China]:763
  9. ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):102
  10. ^ [a b c] Björk: Trädet, människan och naturen 2013, s. 279
  11. ^ Carl von Linné (1753) (på latin). Species Plantarum. "2". Impensis Laurentii Salvii, Stockholm. http://biodiversitylibrary.org/page/359197. Läst 20 december 2014 
  12. ^ Carleton Rea (1922) (på engelska). British Basidiomycetaceae: a Handbook to the Larger British Fungi. Cambridge University Press. http://biodiversitylibrary.org/page/17128427. Läst 20 december 2014 
  13. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 342 Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
  14. ^ ”Lavar och tickor”. Arvidsjaurs Natur & Kulturguide. http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=view&id=75&Itemid=105. Läst 20 december 2014. 
  15. ^ ”Fomes fomentarius”. Plantwise. http://www.plantwise.org/KnowledgeBank/PWMap.aspx?speciesID=17786&dsID=24305&loc=global. Läst 20 december 2014. 
  16. ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014. 
  17. ^ [a b c] Svenska Akademiens ordbok: Fnöske (Tryckår 1925)
  18. ^ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014. 
  19. ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014. 
  20. ^ [a b c d] ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014. 
  21. ^ [a b] Nationalencyklopedin 1991, s. 450
  22. ^ Björn ”Nalle” Corander. ”Eld utan tändstickor – elddonet”. Björn Coranders hemsida. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709012315/http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/del_ute.htm. Läst 19 december 2014. 
  23. ^ U. Peinter, R. Pöder, T. Pümpel (september 1998). ”The iceman's fungi” (på engelska). Mycological Research (The British Mycological Society (The Cambridge Journal Online)) 102 (10): sid. 1153-1162. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=42619&fileId=S0953756298006546. Läst 20 december 2014. 
  24. ^ Erik Sjöqvist. ”Tillverkning av fnöske”. skansen.se. Skansen. http://www.skansen.se/sv/artikel/tillverkning-av-fnoske. Läst 19 december 2014. 

Tryckta källorRedigera

  • Fnöske. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1991. ISBN 91-7024-619-X 
  • Marit Stigsdotter, Bertil Hertzberg (2013). Björk – Trädet, människan och naturen. Balkong Förlag. ISBN 978-91-85581-68-9 

Externa länkarRedigera