Platticka (Ganoderma applanatum) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor[36] som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Narcisse Theophile Patouillard 1887. Ganoderma applanatum ingår i släktet Ganoderma och familjen Ganodermataceae.[37][38] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[37]

Platticka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljGanodermataceae
SläkteGanoderma
ArtPlatticka
Ganoderma applanatum
Vetenskapligt namn
§ Ganoderma applanatum
Auktor(Persoon) Patouillard, 1887
Synonymer
Ganoderma lipsiense [1]
Agaricus lipsiensis (Batsch) E.H.L. Krause 1932[2]
Polyporus lipsiensis (Batsch) E.H.L. Krause 1928[3]
Polyporus subganodermicus (Lázaro Ibiza) Sacc. & Trotter 1925[4]
Fomes longoporus Lloyd 1920[5]
Fomes applanatus var. leucophaeus (Mont.) Cleland & Cheel 1917[6]
Friesia applanata (Pers.) Lázaro Ibiza 1916[7]
Ganoderma gelsicola (Berl.) Sacc. 1916[8]
Ungularia subganodermica Lázaro Ibiza 1916[9]
Ganoderma incrassatum (Berk.) Bres. 1915[10]
Ganoderma megaloma (Lév.) Bres. 1912[11]
Ganoderma lipsiense (Batsch) G.F. Atk. 1908[12]
Elfvingia megaloma (Lév.) Murrill 1903[13]
Ganoderma flabelliforme Murrill 1903[14]
Scindalma lipsiense (Batsch) Kuntze 1898[15]
Scindalma gelsicola (Berl.) Kuntze 1898[15]
Scindalma stevenii (Lév.) Kuntze 1898[16]
Scindalma megaloma (Lév.) Kuntze 1898[16]
Scindalma incrassatum (Berk.) Kuntze 1898[15]
Scindalma leucophaeum (Mont.) Kuntze 1898[16]
Elfvingia applanata (Pers.) P. Karst. 1889[17]
Fomes gelsicola Berl. 1889[18]
Ganoderma leucophaeum (Mont.) Pat. 1889[19]
Phaeoporus applanatus (Pers.) J. Schröt. 1888[20]
Placodes applanatus (Pers.) Quél. 1886[21]
Fomes incrassatus (Berk.) Cooke 1885[22]
Fomes megaloma (Lév.) Cooke 1885[23]
Fomes leucophaeus (Mont.) Cooke 1885[23]
Fomes stevenii (Lév.) P. Karst. 1882[24]
Polyporus concentricus Cooke 1880[25]
Polyporus incrassatus Berk. 1878[26]
Fomes applanatus (Pers.) Gillet 1878[27]
Polyporus leucophaeus Mont. 1856[28]
Polyporus megaloma Lév. 1846[29]
Polyporus stevenii Lév. 1844[30]
Polyporus merismoides Corda 1837[31]
Polyporus applanatus (Pers.) Wallr. 1833[32]
Boletus fomentarius var. applanatus (Pers.) Pers. 1801[33]
Boletus applanatus Pers. 1800[34]
Boletus lipsiensis Batsch 1786[35]
Fomes applanatus f. leucophaeus (Mont.) Lloyd [6]

Den mykologiska karaktären hos Ganoderma applanatum:


hymenium:
rör


hatt:
ingen


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
oätlig




fot:
inte tillämpbart


sporavtryck:
brun


ekologi:
parasit

I den svenska databasen Dyntaxa[39] används istället namnet Ganoderma lipsiense för samma taxon. Arten är reproducerande i Sverige.[39]


Beskrivning redigera

Plattickan blir 30–40 centimeter i diameter, har en hård, träaktig hattskorpa som först är vit, men sedan mognar till mörkt rödbrun.

Fnöske redigera

Plattickan har använts vid framställning av fnöske, även om fnösktickan är den art som förknippas med fnösktillverkning.[40] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[41] Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård[42] och kläder,[43][41] men har främst förknippats med eldmakande.[44][45]

Bildgalleri redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ sensu auct.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  2. ^ E.H.L. Krause (1932) , In: Basidiomycetum Rostochiensium, Suppl. 4:142
  3. ^ E.H.L. Krause (1928) , In: Basidiomycetum Rostochiensium:54
  4. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:369
  5. ^ Lloyd (1920) , In: Mycol. Writ. 6:940
  6. ^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  7. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:587
  8. ^ P.A. Saccardo (1916) , In: Fl. ital. crypt., Fungi:1010
  9. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:674
  10. ^ Bres. (1915) , In: Hedwigia 56(4,5):295
  11. ^ Bres. (1912) , In: Hedwigia 53:54
  12. ^ G.F. Atk. (1908) , In: Annls mycol. 6(3):189
  13. ^ Murrill (1903) , In: Bull. Torrey bot. Club 30(5):300
  14. ^ Murrill (1903) , In: J. Mycol. 9(2):94
  15. ^ [a b c] Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):518
  16. ^ [a b c] Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):519
  17. ^ P.A. Karsten (1889) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 48:334
  18. ^ Berl. (1889) , In: Malpighia 3:373
  19. ^ Pat. (1889) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 5(2,3):73
  20. ^ Cohn (1888) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(25–32):490
  21. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  22. ^ Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):21
  23. ^ [a b] Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):18
  24. ^ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:75
  25. ^ Cooke (1880) , In: Grevillea 9(no. 49):13
  26. ^ Berk. (1878) , In: J. Linn. Soc., Bot. 16:41
  27. ^ Gillet (1878) , In: Hyménomycètes (Alençon):685
  28. ^ Mont. (1856) , In: Syll. gen. sp. crypt. (Paris):157
  29. ^ Lév. (1846) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 3 5:128
  30. ^ Lév. (1844) , In: Annls Sci. Nat., Bot., sér. 3 2:91
  31. ^ Sturm (1837) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) 4:139
  32. ^ Wallroth (1833) , In: Fl. crypt. Germ. (Nürnberg) 2:591
  33. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:536
  34. ^ Pers. (1800) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 2:2
  35. ^ Batsch (1786) , In: Elench. fung., cont. prim. (Halle):183
  36. ^ Pat. (1887) , In: Hyménomyc. Eur. (Paris):143
  37. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/ganoderma+applanatum/match/1. Läst 24 september 2012. 
  38. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  39. ^ [a b] Dyntaxa Ganoderma applanatum
  40. ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014. 
  41. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: Fnöske (tryckår 1925)
  42. ^ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. https://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014. 
  43. ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014. 
  44. ^ ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014. 
  45. ^ Nationalencyklopedin 1991, s. 450.

Tryckta källor redigera

Externa länkar redigera