Öppna huvudmenyn

Fatima Svendsen

svensk textilkonstnär, skådespelare och koreograf
(Omdirigerad från Fatima Ekman)

Fatima Susanne Svendsen, tidigare Fatima Gerhard och Fatima Ekman, född 24 januari 1944[1] i Köpenhamn i Danmark, är en svensk textilkonstnär och tidigare artist och koreograf.[källa behövs]

Fatima Svendsen
Fatima Svendsen och Gösta Ekman d.y., 1962.
FöddFatima Susanne Svendsen
24 januari 1944 (75 år)
Köpenhamn, Danmark
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragArtist, koreograf, textilkonstnär
MakeGösta Ekman (den yngre)
(g. 1963–1974)
SläktingarKarl Gerhard (adoptivfar)
Måns Ekman (son)
Maja Panova (dotter)

Innehåll

Liv och verkRedigera

Fatima Svendsen föddes som dotter till den danska diversearbeterskan Anna Svendsen och den från Saint Croix i dåvarande Danska Västindien invandrade musikern Joseph Brown. Fadern lämnade dock tidigt mor och barn, och Fatima Svendsen såg bara en gång hastigt sin biologiske far på avstånd före hans död 1978. Fatima Svendsen kom tidigt i kontakt med underhållningsvärlden då hon som 2,5-åring av sin mor anmäldes till att medverka i en av Stig Lommers revyer på Tivoli. Härigenom kom hon att lära känna den svenske revykungen Karl Gerhard, vilken också uppträdde i revyn, och strax charmades av den lilla flickan.[2]

Karl Gerhard adopterade Svendsen 1949 och hon flyttade då från Köpenhamn till Stockholm. Enligt Karl Gerhard skulle adoptivdottern på fädernet ha stammat från Abessinien,[3] men Svendsen själv har bekräftat härstamningen från Karibien.[4] Som barn uppträdde Svendsen ibland med Gerhard och hon spelade in sången "Det rara gamla paret" tillsammans med honom. Som ung vuxen var hon verksam som dansare och revyskådespelare och deltog i flera av Svenska Ords revyer, såsom Lådan 1967 och Spader, Madame! 1969. Mellan 1963 och 1974 var hon gift med skådespelaren Gösta Ekman (den yngre) med vilken hon har sonen Måns Ekman. Hon har även en dotter.

Som konstnär är Fatima Svendsen verksam sedan 1976.[5] Hon är utbildad vid Tillskärarakademin, Hemslöjden, Konstfack och Danshögskolan (förutvarande Koreografiska Institutet).

Svendsen väver en sorts bildväv i egen teknik baserad på dubbelväv och gobelängteknik, ofta i stora format. Exempel på detta är utsmyckningen till Tomteboda postterminal, bestående av två vävar med applikation i formatet 9 x 2 meter vardera i ett samarbete med Harald Lyth och Britta Carlström. Hon har i perioder haft lärartjänster i textil formgivning, bildväv, färglära och färgeritekniker på Konstfack, Handarbetets Vänner och Konstnärernas Kollektivverkstad (KKV). Hennes arbete med ett konstnärligt utvecklingsprojekt har syftat till att öka förståelsen om färglära och dess praktiska tillämpning, viktiga redskap för många yrkeskategorier som arbetar med färgblandningar och infärgning av textila material. Arbetet har resulterat i en mobil av infärgade tygstycken, kallad Den befriade färgkroppen, och har visats på Konstfack och Millesgården och som fotodokumentation på Kulturhuset i Stockholm.

SeparatutställningarRedigera

 
Karl Gerhard spelar Jag och lilla Frida. Här tillsammans med sin adoptivdotter Fatima, med anledning av Stockholms 700-årsjubileum, 1953.
 
Fatima Svendsen och Gösta Ekman d.y.. Bilden är tagen i Karl Gerhards "Villa Kråkslottet" i Saltsjöbaden, 1962.

Samlingsutställningar i urvalRedigera

Konstnärliga uppdragRedigera

Representerad iRedigera

Stipendier, kultur- och projektbidrag samt forskningsanslagRedigera

TeaterRedigera

Roller (urval)Redigera

FilmografiRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ Alex Frank Larsen: "De sendte en pige" i Ud & Se, maj 2018, sidorna 64–74.
  3. ^ Karl Gerhard i Med mitt goda minne Bonniers 1964 s. 120
  4. ^ Intervju i Dagens Nyheter, 7 augusti 1992, sid A7
  5. ^ Från strålkastare till vävstol, Helge Samuelsson i Göteborgs-Posten 1994-01-24, sidan 15.
  6. ^ Bengt Jahnsson (11 januari 1969). ”Glest mellan skratten i HasseåTages revy”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-01-11/9/12. Läst 31 augusti 2015. 
  7. ^ ”Spader, Madame”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25691&pos=142. Läst 15 juni 2015. 

Externa länkarRedigera